Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Egypten enligt Herodots framställning
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
134 H. H. VON SCHWERIN
där belägna skarpspetsade bergstoppar, Krophi och Mophi. Detta
djup utgjorde Nilens källa, och från denna rann vattnet i två riktningar,
norrut genom Egypten och söderut genom Ethiopien. Man visste,
att Psammetichos hade låtit loda denna afgrund, men att den
befunnits vara bottenlös.
Märkvärdigt nog vann denna ovederhäftiga berättelse om, att
Nilen flöt åt två håll, längre fram under medeltiden rätt allmän
tilltro, så t. ex. af åtskillige bland de arabiske geograferna. Men
hvad värre var, man anförde just Herodot som bevis för riktigheten
Nilkatarrakt.
af detta förhållande, och »Herodots fontäner» förlades någonstädes
i närheten af ekvatorn. Ovisshet i fråga om Nilens källor fortfor
emellertid som bekant att råda ända till midten af 19:de
århundradet, och under forntiden var ju uttrycket »söka Nilens källor»
liktydigt med att »försöka det omöjliga».
Agnadt att väcka förvåning är onekligen Herodots påstående,
att Nilen saknar alla bifloder. Detta visar nämligen, att hans
kunskap om själfva floddalen i verkligheten var mycket bristfällig.
Vidare anför Herodot, att Nilen under hela sitt lopp genom Egypten
och det söder därom belägna Ethiopien har en riktning från söder
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
