Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Egypten enligt Herodots framställning
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
DE GEOGRAFISKA UPPTÄCKTERNAS HISTORIA 135
till norr. Med ofantlig öfverdrift anser han detta stycke af Nilen
vara »4 månader långt». Vid den sydligaste kända delen af floden
i Ethiopien bodde de s. k. Automolerna, men där beskref den
en tvär vändning, och ofvanom detta folk flöt den med väst-östligt
lopp genom det egentliga Libyen. Detta senare område var
emellertid sandigt och obebodt till följd af solens glöd, hvaraf också
förklarades, att ingen människa kände till flodens källområde. Men
icke desto mindre trodde sig Herodot veta, att Nilen upprann i
Libyens västligaste del, och att den därpå genomflöt denna
kontinent i hela dess längd från V. till O. Härutinnan utgjorde floden
ett fullkomligt motstycke till Istros (Donau), hvars källa var
belägen vid staden Pyrene, längst bort i Väst-Europa, och dess
mynning i Svarta hafvet. Det delta, som Istros där bildade, ansåg
slutligen Herodot vara beläget »midt emot», d. v. s. på samma
meridian som Nildeltat i Egypten. På detta sätt rådde enligt hans
mening en fullständig parallelism från källan ända till mynningen
mellan de bägge floderna.
Anledningen till att Herodot öfver hufvud kunnat tillskrifva
Nilfloden ett dylikt alltigenom oriktigt öfre lopp torde väl rättast
böra sökas däri, att dunkla rykten om en stor västöstlig flod i
landet söder om den stora öknen vid denna tid verkligen
framkommit till Medelhafsfolken. Att en dylik centralafrikansk flod,
här närmast Niger, kunnat af Herodots sagesmän uppfattas såsom
Nilens öfre lopp, är lätt begripligt. Ett teoretiskt sammanslående
af dessa tvenne vattendrag till ett enda flodsystem har säkerligen
redan tidigt ägt rum. Detta var ju för öfrigt fallet under hela
medeltiden, och denna mening hade till och med som bekant sina
förfäktare långt in i 19:de århundradet. Den omständigheten, att såväl
namnet »Nil» som »Niger» egentligen blott betyder »flod», bidrog
i sin mån till att framför allt hos landets egne invånare stärka
uppfattningen, att »Sudans flod», eller de »Svartes Nil», var
densamma som den »Egyptiska Nilen». Antagandet af dylika
»flodkombinationer» är för öfrigt någonting mycket vanligt, och sådana
finnas allmänt återgifna på nyare tidens kartor, tillhörande i
synnerhet den geografiska dekadansperioden, som räckte ända till det
18:de århundradets midt, då en med verkligheten mera
öfverensstämmande uppfattning af de stora landmassornas hydrografiska
förhållanden gjorde sig gällande.
Emellertid tillskrifver, som vi redan nämnt, Herodot den enligt
hans mening fullt kända, sydnordliga delen af floden en kolossal
utsträckning. Han uppskattar nämligen afståndet mellan
Elephantine vid Egyptens sydgräns och de nyss anförda Automolerna, där
floden ändrar riktning, till icke mindre än 120 dagsresor till lands
och vatten. Dessa Automoler (namnet betyder egentligen
»utvandrare») voro enligt Herodot afkomlingar af den missnöjda
egyptiska krigarekasten, som på Psammetichos’ tid till ett antal af
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
