Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Egypten enligt Herodots framställning - Libyen och dess folk enligt Herodot
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
144 H. H. VON SCHWERIN
hvilket medför, att krokodilen blifver högst belåten och icke gör
strandpiparen något ondt.» Herodots beskrifning på flodhästen är
däremot vida mindre lyckad.
Till den rent »fantastiska zoologien» får däremot hänföras den
makalösa »fågeln Feniæ», som till skapnad och storlek liknar en örn.
»Dess fjädrar äro somliga purpurröda, andra guldfärgade. Denna
märkvärdiga fågel kommer till Egypten endast en gång hvart
femhundrade år. Afsikten med hans besök är att i solens tempel i
Heliopolis begrafva sin fader, som han medför från Arabien i ett
stort äggformadt hölje af myrradeg.» Endast med reservation anför
Herodot emellertid denna berättelse.
Senare ändrades fabeln så, att fågeln själf brände sig på ett
bål af rökelse och därefter framträdde i föryngrad gestalt ur lågorna.
Denna vackra saga, hvilken under tidernas lopp blifvit underkastad
många modifikationer, är af babyloniskt ursprung och innehöll från
början uppgifter om periodiskt återkommande astronomiska fenomen.
LIBYEN OCH DESS FOLK ENLIGT HERODOT.
De uppgifter, Herodot lämnar oss rörande Afrika eller Libya,
som han själf kallar denna kontinent, äro mycket rikhaltiga. För
så vidt de särskildt röra Nillandet och Egypten, har hans
framställning redan länge varit föremål för en grundlig undersökning
och en genomgående kritik.
Väsentligen annorlunda har det förhållit sig med de
under-Trättelser, som han lämnat, om den väster om Nildalen belägna
norra delen af denna landmassa. Detta område har nämligen till
midten af förra århundradet i följd af den muhammedanska
eröfringen och invånarnes i sammanhang därmed stående fanatism
varit nästan helt och hållet undandraget den europeiska forskningen.
Först de senaste årtiondena har det lyckats att (i någon mån
åtminstone) lyfta på den mystiska slöja, som så länge dolt dessa
trakter för den geografiskt intresserade världens ögon. En ny tid
har emellertid ingått, de svåraste hindren hafva undanröjts, och
det har nu visat sig, att Herodots uppgifter, hvilka man fordom
icke alltid hvarken förmått rätt begripa eller uppskatta och därför
icke skänkt den tilltro, som de förtjäna, i mångt och mycket äro
fullt öfverensstämmande med de verkliga förhållandena.
Det kan numera konstateras, att Herodot inhämtat en
öfverraskande mängd sanna undcerrättelser från detta under
århundraden så afstängda land. Att han därvid äfven begått åt-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
