Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Libyen och dess folk enligt Herodot
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
DE GEOGRAFISKA UPPTÄCKTERNAS HISTORIA 151
Fezzanområdct, ligger faktiskt vida längre än tio dagsresor från
Augila. Garamanterna sägas af Herodot vara ett stort folk, och
deras land får därför icke betraktas som en enstaka oas. Om dessa
Garamanter lämnar han det viktiga meddelandet, att en
regelbunden förbindelse underhölls mellan deras land och Medelhafvet,
hvilket var beläget på ett afstånd af 30 dagsresor därifrån.
Garamanterna brukade äfvenledes företaga expeditioner (säkerligen hade
dessa slafjakt till ändamål) till ett söder om dem boende ethiopiskt
folk, hvarvid de använde med fyra hästar förspända stridsvagnar.
Herodot är i allmänhet en stor beundrare af Libyernas skicklighet
Tedas eller Tibbus.
att köra med fyrspann, och han anser Grekerna till och med hafva
lärt denna ädla konst af dem.
De anförde Ethioperna kallades »troglodyter» (grottbor), emedan
de bodde i jordhålor. »De utmärkte sig för öfrigt genom sin stora
snabbhet, som öfverträffade hästarnas. Deras föda bestod af ormar,
ödlor och andra krypdjur, deras språk liknade flädermössens
kvittrande läte.» På denna beskrifning igenkänner man lätt det i
Saharaöknens sydöstliga del belägna Tibestibergländets mörka invånare,
de s. k. Tedas eller Tibbus, som ännu i dag bo i bergens hålor,
och hvilkas språk af deras grannfolk i söder jämföres med fåglars
hvisslande.
Vi inhämta häraf på indirekt väg den viktiga underrättelsen,
att en regelbunden förbindelse vid denna tid ägde rum mellan
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
