Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Libyen och dess folk enligt Herodot
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
156 H. H. VON SCHWERIN
ilacka, sandiga eller sumpiga kusten gör dessutom ett utprägladt
ogästvänligt intryck på de sjöfarande och besökes endast sällan af
desse. Den tripolitanska kusten utgör ännu i dag Medelhafvets
minst kända del.
Tidvattensrörelserna, som annars äro nästan omärkliga i de flesta
andra delarna af Medelhafvet, men kraftigt uppträda i Lilla Syrten,
hafva i sin mån bidragit till att göra denna hafsbukt fruktad af
forntidens sjömän. Vi hafva emellertid ingen rätt att af Herodots
tystnad i detta fall draga bestämda slutsatser rörande hans möjliga
Tuareger.
kännedom om de anförda förhållandena. Af viss betydelse är dock
onckligen den omständigheten, att Herodot icke tyckes känna till
bägge Syrtenbukterna, utan anför blott en enda »Syrtis».
Herodots framställning af den nordafrikanska kustens
folkstammar visar sig vara af stort etnografiskt värde, särskildt om man
anställer en jämförelse mellan dessa Libyers och deras afkomlingars,
de nuvarande Berbernas, seder och bruk. Såsom något för dem
alla gemensamt anför Herodot deras utmärkta hälsa. »De äro i
sanning de starkaste människor vi känna,» säger han. Härmed
öfverensstämma de iakttagelser, hvilka nyare resande gjort i fråga om
Central-Saharas Tuareger, desse den gamla libyskt-berbiska stammens
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
