Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Klaudios Ptolemaios
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
DE GEOGRAFISKA UPPTÄCKTERNAS HISTORIA 245
hans död en ofantlig tillbakagång i fråga om allt som rörde kunskapen
om vår jord snart gaf sig tillkänna.
Den för det romerska riket i religiöst och politiskt hänseende så
kritiska öfvergångsperioden mellan gamla tiden och medeltiden har
hufvudsakligen tvänne geografiska skribenter att uppvisa, SOLINUS
(i 3:dje århundradet e. Kr.) och den spanskfödde ORros1Us (under
förra delen af 5:te århundradet), hvilka trots sin vetenskapliga
ovederhäftighet betecknande nog kommo i åtnjutande af stort anseende.
Deras skrifter, som hufvudsakligen grundade sig på Plinius’
naturhistoria och Pomponius Melas tarfliga kompendium i geografi
samt en hop värdelösa och barnsliga notiser, okritiskt hämtade från
Den kända jorden 300 e. Kr.
den samtida kyrkliga litteraturen, lades nämligen allmänt och
uteslutande till grund för de förste kristne medeltidsgeografernas och
kartritarnes uppfattning af den klassiska forntidens geografi. Det
säger sig själf, att en obotlig skada därigenom tillfogades geografien
och dess tillbörliga studium.
Ptolemaios var fullständigt glömd, och det var icke förr än genom
Araberna som Västerlandet erhöll någon, om än rätt obetydlig,
kunskap om den store, förgätne vetenskapsmannen. Men det var
först vid medeltidens slut som Ptolemaios, tack vare den då
inträffande pånyttfödelsen af vetenskap och litteratur, verkligen kom
till heders. År 1405 e. Kr. öfversattes hans geografi för första
gången på latin och blef sålunda tillgänglig för en större läsekrets.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
