Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Klaudios Ptolemaios - Medelhafslandens äldsta förbindelser med China
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
246 H. H. VON SCHWERIN
Det egentliga geografiska intresset koncentrerar sig dock under
de århundraden, som föregå och efterfölja vår tideräknings början,
framför allt på handelsförbindelsen mellan Medelhafslanden och
Asiens aflägsnare delar. Bland de varor, som därvid främst komma
i fråga, spelar silket den ojämförligt mest betydande rollen. Att
denna sedan allra äldsta tid inledda trafik emellertid icke förmår
åstadkomma en varaktig förbindelse mellan den gamla världens
östliga och västliga delar, beror på åtskilliga omständigheter, för
hvilka i korthet nu här skall redogöras.
MEDELHAFSLANDENS ÄLDSTA FÖRBINDELSER
MED CHINA.
Frågan om silket och denna under äldre tider utomordentligt
dyrbara varas långa väg från China till Europa är visserligen gammal,
men på samma gång just i våra dagar aktuell, tack vare de viktiga
geografiska frågor, som stå i samband därmed. Numera är det ju
allmänt kändt, att silket frambringas af silkesmasken, som lefver af
det hvita mullbärsträdets blad, och att af dess puppors fina trådar
sidentyger förfärdigas, hvilka på visst sätt kunna sägas förhålla
sig till andra väfnader som ädla metaller till de s. k. oädla. Man
vet äfvenledes bestämdt, att »silkesodlingens» ursprungliga hemland
är den norr om Gula floden belägna delen af China.
De chinesiska annalerna omtala, att silkesafveln till en början
idkades blott af det kejserliga hofvets damer, hvilka till gengäld
uteslutande hade rätt att begagna sidenkläder. Vidare lära vi, att
kejsarinnan SI-LING-TSCHI, som lefde 2,700 år före vår tideräknings
början, infört så betydande förbättringar i silkesberedningen (bland
annat hade hon uppfunnit »grymheten» att döda pupporna medelst
värme), att det tacksamma chinesiska folket efter döden upphöjde
hennes person bland stjärnorna, där hon märkligt nog fick sig plats
anvisad i — Skorpionens tecken.
Från Nord-China utbredde sig silkesodlingen så småningom till
Syd-China, där silket snart blef föremål för en betydande export
till sjöss. Dock hade det redan under äldsta tid landvägen förts
till västligare belägna trakter af Asien, hvilkas folkstammar med
begärlighet emottogo den präktiga handelsartikeln. Tidpunkten för
denna handels begynnelse låter sig icke närmare fastställas, liksom
det torde vara omöjligt att bestämma, huru tidigt den chinesiska
produkten nått fram till Främre Asiens och Europas kulturländer.
Det har visserligen å ena sidan påvisats, att det berott på en
missuppfattning, att äldre skriftställare, sådana som JESAIAS, HESEKIEL,
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
