Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Byzantinska riket och Ost-Europa
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
DE GEOGRAFISKA UPPTÄCKTERNAS HISTORIA 261
finna villige hjälpare i de på Malabarkusten boende s. k.
Thomaskristne.
Men försöket misslyckades alldeles. Perserna hade nämligen
anat oråd, och vid de ethiopiske skepparnes ankomst till de indiska
hamnplatserna befanns det, att alla silkesvarorna i förväg inköpts af
de påpasslige persiske konkurrenterna.
Justinianos försökte därpå, ehuru förgäfves, att sluta förbund med
Turkarne i Sogdiana, men äfven detta förhindrades af Perserna.
Midt under detta sakernas förtviflade läge trädde en vacker
dag, så berättas det åtminstone, några från Central-Asien
återkommande missionsmunkar inför kejsaren i Konstantinopel och
öfverraskade honom med det i sanning glädjande budskapet, att
Romarne för framtiden ej skulle behöfva köpa silket af andra folk,
utan att de i stället själfve skulle komma i tillfälle att frambringa
den dyrbara varan. Man behöfde endast anskaffa lifskraftiga ägg
af silkesfjäriln och mullbärsblad till larvernas föda.
Justinianos lofvade munkarne en kunglig belöning, om de lyckades
och allt gick efter beräkning. Åggen bragtes från Khotan (i
Tarimbäckenet) till Konstantinopel, omsorgsfullt dolda i ihåliga
vandringsstafvar. Sedan silkesmaskens öfverförande från Asien till Europa
sålunda ägt rum, utbredde sig silkesodlingen långsamt men säkert
i Medelhafslanden. (I Spanien infördes den af Araberna i det 8:de
århundradet.)
I midten af 6:te århundradet e. Kr. hade de i Tarimbäckenet
boende Turkarne öfverskridit dess västliga gränsberg och nedstigit
på den turanska slätten, där de inom kort eröfrat det för sin
fruktbarhet berömda landskapet Sogdiana med den betydande staden
Samarkand. Strax förut hade DIZABULOS under sin spira förenat
Asiens alla turkiska stammar, så att hans väldiga rike numera
sträckte sig från Korea till Kaspiska hafvet och gränsade i söder till
den stora chinesiska muren och Tibet. Turkarne hade alltså blifvit
omedelbara grannar till Perserna, öfver hvilka den store CHOSROES
af Sassanidernas berömda dynasti vid denna tid härskade.
Med denne furste önskade nu Dizabulos inleda underhandlingar
rörande trafiken mellan Ost-Asien och Europa, hvars förnämsta
vägar förde genom de bägge härskarnes territorium. Framför allt
ansågo Turkarne det vara oriktigt, att Perserna till sin egen fördel
monopoliserat den ytterst lönande handeln med chinesiska
sidenvaror.
Detta närmande ledde emellertid icke till något resultat; det
berättas till och med, att Chosroes samvetslöst låtit förgifta de
turkiska sändebuden. Men Dizabulos misströstade icke, utan beslöt
att i stället vända sig till kejsare Justinianos i Konstantinopel, hvilken
redan förut mer än en gång sökt att inleda underhandlingar med
honom i denna sak. År 569 e. Kr. anlände sålunda en turkisk
ambassad till Konstantinopel. Dess ändamål var att, som det så
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
