Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Byzantinska riket och Ost-Europa
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
DE GEOGRAFISKA UPPTÄCKTERNAS HISTORIA 263
samtidigt med att det turkiska storriket sönderföll. Samarkand
och Bokhara började på nytt att använda den äldre handelsvägen
genom Persien, hvars härskare stängt den enkom för dessa städers
turkiske furstar. -
Men de eviga fejderna mellan Byzantinerna och Perserna
fortsattes med korta afbrott. De senare. vunno alltmera öfverhanden
och intogo slutligen både Egypten och Syrien med Jerusalem,
hvarvid till hela kristenhetens sorg det »heliga korset», som upptäckts
af kejsarinnan Helena, råkade i de otrognes händer. Med uppbjudande
af sitt rikes hela makt lyckades det visserligen den hjältemodige
kejsar HERAKLEIOS att i grund besegra Perserna vid Ninive 627
e. Kr. Sassanidernas stolta rike repade sig aldrig mera efter detta
nederlag, och några år därefter eröfrades det af Araberna, hvilka
trots kejsarens tapperhet äfven bemäktigade sig Syrien, Mesopotamien
och Egypten. Herakleios’ så härligt påbörjade verk var
tillintetgjordt.
Den byzantinska handeln skadades naturligtvis mycket genom
förlusten af dessa provinser, i synnerhet som Araberna snart visade
sig vara mycket farlige handelskonkurrenter, särskildt därigenom att
de behärskade vägarna mellan Asiens inre delar och Medelhafvet.
Medelpunkten för Främre Asiens handel blef Bagdad.
Arabernas eröfring af Jerusalem 637 e. Kr. medförde dock
ingen minskning af pilgrimsfärderna, och den plats, där templet
fordom stått, ansågs fortfarande som helig af de kristne, ehuru
kalifen OMAR där låtit uppföra sin praktfulla moské. Till detta
glädjande förhållande bidrog framför allt den stora tolerans, som
Syriens muhammedaner ständigt visade mot de kristne.
Konstantinopels bristande företagsamhet i fråga om ett akti vt
ingripande i världshandeln gaf sig därefter alltmera tillkänna. »Städernas
drottning» Byzantion var visserligen samlingsplatsen för hela
Västerlandets köpmanskap. Hit sammanflöto dyrbara varor från alla håll,
men dess inbyggare inläto sig lika litet på riskabla handelsresor till
aflägsna land, som deras regenter föllo på den tanken att genom
en liberal handelspolitik låta andra folk komma i åtnjutande af
Levantens handelsförmåner. Tvärtom lades alla slags svårigheter
i vägen för en dylik företagsamhet, och alla varor voro belagda med
en dryg utförseltull. Resultatet blef, att Konstantinopels
handelsverksamhet i de västerut belägna länderna efter hand upptogs af
de italienska sjöstäderna, hvilka dock till en början åtminstone
nominellt stodo under de östromerske kejsarnes öfverhöghet.
Endast i fråga om handeln med nordligare länder visa
Byzantinerna någon större lifaktighet. Med Ost- och Nord-Europa stodo
de sålunda i förbindelse öfver Kijev och Novgorod. Ryssarne
seglade från den förra staden, som var hufvudstaden i deras
förnämsta rike och utmärkt väl belägen för trafiken utefter Dnjepr
till Svarta hafvet och Bosporen. Flodens sju bekanta vattenfall
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
