Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Pilgrimsfärderna och Brandanuslegenden
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
280 H. H. VON SCHWERIN
första undersökningen gjorde detta land intrycket af att vara en
stor ö, hvars gränser de resande dock icke lyckades uppnå, huru
långt de än vandrade i olika riktningar. Dagsljuset bredde sig
oafbrutet öfver de ljusa fälten, som voro öfversållade med ädelstenar,
och hvilkas träd dignade af frukter. Slutligen framkommo vandrarne
till en bred flod, som genomskar öns midt.
Här uppenbarade sig en ängel och meddelade dem, att det
icke kunde tillstädjas dem att framtränga längre, samt att
Brandanus och hans följeslagare nu måste återvända hem. Först sedan
alla jordens folk blifvit vunna för Kristi lära, upplyste ängeln,
skulle detta heliga land blifva fullt uppenbaradt för dem bland
människorna, som Gud utkorat.
De resande gingo därför åter ombord på sitt skepp, hvilket
de emellertid fått tillstånd att lasta med öns ädelstenar och frukter.
Det ön omgifvande mörka molnbältet korsades därefter, och
hemresan direkt till Irland anträddes nu.
Sålunda lyder legenden om »den helige Brandani skeppsfärd»,
hvilken berättelse man stundom anfört som ett intyg om, att
Irländare och Engelsmän redan under 6:te århundradet af vår
tideräkning upptäckt — Amerika!/ Ingen torde dock numera vilja
uppträda till försvar för riktigheten af en dylik orimlig tydning
af den anförda berättelsen.
Brandanuslegenden för oss vid första påseendet till fullkomligt
fabelaktiga trakter, som sakna motsvarighet på vår jord, och de
flesta af dess episoder tyckas vara rena fantasifoster, till stor del
äfven förekommande i den allbekanta orientaliska berättelsen om
Sindbads resor. Detta hindrar dock icke, att någon geografisk
bakgrund verkligen finnes i den skenbarligen alltigenom romantiska
berättelsen.
På den tid, då man utgick från den förutsättningen, att
Brandanuslegenden, äfven i sin nuvarande form, var af mycket gammalt
ursprung och härstammade från 6:te århundradet (då Brandanus
lefde), gjordes åtskilliga försök att påvisa, att sagan om Sindbads
resor och andra liknande orientaliska berättelser hämtat sina motiv
från den irländska »resebeskrifningen» och icke tvärtom. Försöken
misslyckades — naturligtvis!
Riktigast är väl att fatta saken ungefär på följande sätt:
BRANDANUS har tvifvelsutan lefvat i Irland under 6:te
århundradet, och det är ganska sannolikt, att han företagit en betydligare
missionsresa (troligen till Skottlands öar, Färöarna, Island m. m.),
hvilken af hans samtid betraktades såsom någonting synnerligen
märkvärdigt, och hvars minne fortfor att kvarlefva i Irland till en
mycket senare tid.
Man har emcellertid vidare menat, att det utan svårighet låter
tänka sig, att en irländsk munk (?), t. ex. i 10:de århundradet,
företagit en pilgrimsfärd till Jerusalem och OÖsterlandet. Därunder
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
