- Project Runeberg -  De geografiska upptäckternas historia : forntiden och medeltiden /
345

(1905) [MARC] Author: Hans Hugold von Schwerin - Tema: Geography, Exploration
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Mongolernas ankomst

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

DE GEOGRAFISKA UPPTÄCKTERNAS HISTORIA 345
triumferade nu den chinesiska kulturen, och dess mongoliske
härskare blefvo inom kort fullkomligt »siniserade». Under Kublais
lifstid kunde ännu ett visst ideellt sammanhang mellan mongolrikets
olika spillror sägas existera. Men, efter hans död 1294 e. Kr.
inträdde snart den fullkomliga upplösningen af det forna världsväldet.

Onekligen hade det ofantliga mongolriket redan från sin första
uppkomst fyllt en betydande kulturuppgift, ty tack vare detta
hade den gamla världens samtliga civiliserade stater blifvit bragta
i fri förbindelse med hvarandra. Alla vägar och trafikleder lågo
åter öppna för de otaliga handelskaravaner, som från China drogo
till Västerns land, och utvandringen från det förras öfverbefolkade
provinser antog snart väldiga proportioner. Chinesiske handtverkare
funnos öfverallt i Asien från Stora oceanen i öster till Samarkand
i väster. Säkerligen ägde Chineserna vid denna tid en betydlig
kännedom om Västerlandet, dess folk och geografiska förhållanden.

Af allra största betydelse hade eröfringen af det Chwaresmiska
riket varit, hvilket förutom Chiva (vid Aralsjön) omfattade stora
delar af Persien och Turkestan, och hvars makt hufvudsakligen
grundade sig på besittningen af samtliga handelsvägar, som
förmedlade trafiken mellan Indien och Ost-Asien å den ena samt
Främre Asien och Europa å den andra sidan. Först sedan
Tschingiskhan genom tillintetgörande af detta hindrande mellanrike med väldig
hand intvingat hela inre Asien under en enda vilja, kunde det
fredliga arbetet i kulturens tjänst taga sin början.

Tschingis-khans uttalade önskan, att »mellanrikstrafiken»,
åtminstone på den nordkaspiska karavanvägen (genom Väst-Sibirien
till Europa), skulle få försiggå obehindradt, hade hånfullt afslagits
af Chwaresmiens sultan ALAËDDIN MUHAMMED, som med förlusten
af sitt rike fick plikta för sitt öfvermod.

Samarkand, hans hufvudstad, stormades af Mongolerna, och
ett fruktansvärdt blodbad anställdes bland dess invånare. Förföljd
af fienden, flydde Muhammed från den ena af Persiens städer till
den andra och måste slutligen taga sin tillflykt till en liten ö i
Kaspiska hafvet, där den fordom så mäktige monarken dog i elände
1220 e. Kr.

AÄfven China blef naturligtvis för sin del föremål för talrika
främmande inflytelser. Ett stort antal arabiska arbeten blefvo
sålunda öfversatta till chinesiska. Persiske astronomer och
matematiker slogo sig ned i landet, och europeiske äfventyrare fingo
likaledes ofta tillfälle att lämna prof på sitt hemlands konstskicklighet
och kunskaper. Västasiatiske köpmän åtföljde alltsomoftast påfvens
och västmakternas sändebud till stor-khanen, vid hvars hof europeiske
handtverkare funno en riklig sysselsättning. Många Araber stodo
i mongolkejsarens tjänst, under det att buddhistiske präster
förmedlade den indiska kulturens öfvergång till Asiens centrala och
östliga delar.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Feb 11 00:09:57 2025 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/geogrupp/0349.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free