Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Mongolernas ankomst - Carpinis resa till Karakorum
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
346 H. H. VON SCHWERIN
Dessa olika civilisationers representanter, hvilka sammanträffade
bl. a. vid hofvet i Karakorum, kunde icke annat än ömsesidigt
inverka på hvarandra. Man förstår sålunda lätt, huru Europas
sändebud till Mongolernas stor-khan under då rådande omständigheter
kunde finna allahanda lättnader vid företagandet af sina oerhördt
långa resor genom nästan hela den gamla världens ofantliga
landmassa.
CARPINIS RESA TILL KARAKORUM.
Sedan den öfverdrifna skräcken för Mongolerna hunnit något
lägga sig, började de maktägande i Väst-Europa komma på den tanken,
att den kristna världen möjligen kunde förvandla de nyuppträdande
folken till sina bundsförvanter och med deras tillhjälp framgångsrikt
bekämpa arffienden — muhammedanerna, hvilka vid denna tid
gjorde oroande framsteg i Syrien och Egypten. Sålunda beslöts år
1245 på kyrkomötet i Lyon, som enkom blifvit sammankalladt för
att vidtaga åtgärder mot den hotande faran, att tvänne
diplomatisktreligiösa beskickningar skulle sändas från påfven INNOCENTIUS Iv till
Mongolernas mäktiga öfverhufvud, den fruktade stor-khanen.
I spetsen för den ena expeditionen, som hade att följa en
nordlig väg genom Polen och Ryssland till det långt borta i
Ost-Asien belägna Karakorum, det ofantliga Mongolrikets dåvarande
hufvudstad, ställdes den italienske franciskanermunken JOHANNES DE
PLANO CARPINI, såsom hans latinska namn lyder. — Om den andra
expeditionen, som skulle följa en sydligare väg, hördes däremot
sedermera intet.
Påskdagen den 16 april 1245 lämnade Carpini Lyon för att
anträda sin besvärliga färd. I hans sällskap befann sig en annan
munk, STEPHAN AF BÖHMEN, som dock snart visade sig för svag att utstå
resans strapatser och måste återvända hem. En tredje munk, BENE-
DIKT AF POLEN, sällade sig däremot i Krakau till Carpini och gjorde
hela färden med honom. Från Lyon togs vägen öfver Böhmen,
hvars konung VENCESLAUS vänligt mottog de resande, meddelade
dem alla nödiga upplysningar om de land, hvilka de närmast skulle
lära känna, samt försåg dem med penningar och bref till konungens
fränder, hertigarne af Galizien.
I Krakau sammanträffade Carpini genom en lycklig händelse
med den ryske fursten VASIL, som ett tjugutal år förut tappert
kämpat mot de anstormande Mongolerna, men af dem blifvit i
grund slagen. Af honom erhöll han värdefulla upplysningar om
Tartarernas seder och bruk. Med denne furste inledde Carpini,
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
