Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Resan genom den asiatiska kontinenten
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
DE GEOGRAFISKA UPPTÄCKTERNAS HISTORIA 395
Efter att hafva öfverskridit de här anförda stora högslätterna,
nedstego de resande i Tarimflodens bäcken eller Ost-Turkestan och
drogo (utmed Kwen-Luns fot) i ostlig riktning öfver de betydande
handelsstäderna Kaschgar (som Polo, enligt några af hans sämre
kommentatorer, skulle ansett hafva varit — Svenskarnes urhem!)
samt Jarkand, Chotan, Pein och Charkan, hvilka alla tillhörde
Stora Turkiet (d. v. s. Turkestan), ett område, som bl. a. var rikt
på bomull och lydde under stor-khanen. Invånarne voro till största
delen muhammedaner, men åtskillige nestorianske kristne
funnos äfven.
»När man lämnar Charkan, så leder vägen under fem dagar
genom en sandig trakt, utmed hvars floder de dyrbara stenarna
jaspis och chalcedon bringas ned till slätten, hvarifrån de föras till
China för att säljas. Därefter kommer man fram till staden Lop,
belägen vid ingången till den stora öknen med samma namn.
(Betecknande nog nämner Polo intet om Lop-Nor eller Tarimflodens
ändsjö, med hvilken senaste tidens resande sysslat så mycket.) I
denna stad bruka också de resande rasta en veckas tid, innan de
anträda den farliga ökenfärden, för hvilken de medtaga en månads
proviant och foder för sig och sina djur.» Den omtalade öknen var
så vidsträckt, säger Polo, att det ansågs taga ett helt år att korsa
den i hela dess längd. Dess smalaste ställe (vid Lob) var däremot
blott en månad bredt.
Marco lämnar oss här värdefulla upplysningar om den ännu i
dag endast ofullständigt kända öknen Gobi, som dess mongoliska
namn lyder, eller Schamo, d. v. s. »sandhafvet», som Chineserna kallat
densamma. Frågan om läget af staden Lop invid ökensteppen af
samma namn har varit föremål för de sista årens geografiska
undersökningar. Särskildt SVEN HEDIN har bidragit att kasta ljus öfver
denna dunkla fråga. Svårigheten att bestämma identifieringen af
den nuvarande, alltmera skrympande Lobsjön med den af äldre
resande beskrifna vattensamlingen af samma namn beror på de stora
förändringar, som ständigt pågå i den omgifvande traktens
naturbeskaffenhet och landskapliga utseende.
Öknen bestod, säger Polo, helt och hållet af sandkullar med
mellanliggande dalar, där ingenting ätbart fanns. Men sedan man
ridit ett dygn, påträffade man friskt vatten, tillräckligt för 50 eller
på sin höjd 100 personer med sina boskapsdjur. »Under hela
ökenfärden finner man på 28 ställen dylikt drickbart vatten, men
ingalunda i riklig mängd. På fyra andra ställen förekommer
salthaltigt vatten. Inga djur lefva här, alldenstund inga födoämnen
finnas.»
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
