Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Resan genom den asiatiska kontinenten
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
396 H. H. VON SCHWERIN
Särskildt kunde Polo berätta, att öknen utgjorde tillhåll för
vissa mystiska väsen: »När under de nattliga färderna någon af
de resande råkade blifva efter de öfrige och försökte att hinna upp
desse, hörde han tydligt andestämmor, som han trodde tillhöra
sina följeslagare. Stundom hade dessa andar kallat honom vid namn,
så att han på detta sätt råkat vilse och aldrig återfunnit sitt
sällskap, utan slutligen omkommit långt ifrån de sina.
Andra gånger åter hörde de resande ett buller, liknande det,
som åstadkommes af en stor skara ryttare, när de rida något afsides
från den egentliga vägen. I den tron, att de hörde sina kamrater,
följde de ljudet. Men, när dagen grydde, märkte de, att de råkat
vilse och att de befunno sig i en lifsfarlig ställning. Men äfven
om dagen kunde man höra dessa andar tala. Och stundom tyckte
man sig uppfatta ljudet af olika musikinstrument, dock
hufvudsakligen ljudet af trummor. Därför brukade de resande hålla sig tätt
tillsammans, och alla lastdjuren buro klockor om halsen, så att de
icke så lätt kunde komma bort. När det var tid att gå till hvila,
uppsattes ett signalmärke, hvilket angaf den marschriktning,
som nästa dag skulle följas. På detta sätt korsades öknen.» —
Polos berättelse om de mystiska ljuden och anderösterna i
öknen, hvilka för öfrigt äfven omtalas af chinesiske resande före
Polos tid, hafva säkerligen i sin mån kraftigt bidragit till
stadfästandet af den åsikten, att hans reseskildringar voro lindrigast
sagdt kännetecknade genom »orientaliska öfverdrifter» eller
sanningslöshet rent af. —
Dock är det icke svårt att särskildt vid detta tillfälle rentvå
Polo från dylika illvilliga beskyllningar. Det är ju nämligen numera
fullt bevisadt, att egendomliga ljud, liknande dofva, långdragna
trumpetstötar, aflägsna trumhvirflar eller sakta musik, ofta uppstå
i vidsträckta sandöknar, dels under dagens marsch i den lösa sanden,
dels under de kyliga nätter, som ofta följa på en het dag. Ljuden
tyckas komma än från ett håll och än från ett annat.
De franske soldaterna i det algeriska Sahara hafva ofta tillfälle
att höra den mystiska »ökentrummans» ljud. Uppkomsten af dessa
ljud tillskrifves friktionen mellan de upphettade sandkornen. När
vidare de af solhettan vidgade kvartskornen under inflytande af
nattkylan sammandraga sig, måste omlagringar i sandmassan uppstå.
Dessa gifva i sin ordning anledning till vibrationer, hvilkas toner
likna olika musikinstruments. Resande i såväl gamla som nya
världens vidsträckta sandtrakter hafva haft tillfälle att göra
bekantskap med dessa »klingande» cller »ljudande» sandmassor.
Fenomenet är för öfrigt rätt allmänt, och exempel därpå förekomma
flerstädes, så t. ex. vid Kolberg på den pommerska kusten.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
