Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Afrika och Indiska oceanen
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
DE GEOGRAFISKA UPPTÄCKTERNAS HISTORIA 453
porterade köpmännen sina varor under sju dagar i mindre båtar,
hvarpå de förde dem i land och lastade dem på kameler. Därpå
vidtogo 30 dagsresor till lands fram till »Alexandrias flod», utför
hvilken varorna sedan fördes ned till denna stad. Det är just på
denna från Aden utgående handelsväg som Alexandreia erhöll sina
kryddor, anmärker köpmannen Polo, som påtagligen är stolt öfver att
kunna meddela sina landsmän denna viktiga upplysning. »Sultanen
af Aden» uppbar betydande tullafgifter af alla in- och utgående
fartyg, som lade till i hans hamn. Speciellt utförseln af hästar
till Indien var synnerligen lönande, så att sultanen sades vara en
bland världens rikaste furstar. Hästarna betingade nämligen ett
högt pris i Indien, där dessa djur icke kunde uppfödas.
. Fyrahundra mil N V om staden Aden låg Escher, hvars härskare
betalade sultanen tribut. Det omgifvande landskapet var det torraste
land på jorden, så att intet gräs växte där. Man var därför tvungen
att fodra hästar, oxar och kameler med småfisk, hvilken fångades
i mängd på våren, hvarefter den torkades och upplades i förråd.
Boskapen hade för öfrigt icke heller något emot att förtära
fisken lefvande, just som den togs upp ur vattnet. Det fanns
äfven godt om andra större fiskar, så t. ex. väldiga tonfiskar,
hvilka skuros i bitar, torkades och åtos af infödingarne liksom bröd.
Landet producerade dadlar i mängd och mycken hvit rökelse,
af hvars försäljning till främmande köpmän, som besökte härvarande
förträffliga hamn, landets furste skaffade sig stora inkomster. Han
hade nämligen monopol på varan, hvilken han köpte för 10
guldlivres centern och sålde igen för 60 livres. Som en märkvärdighet
kunde Polo anföra därvarande små vackra får, som icke hade några
öron. På den plats, där dessa skulle hafva suttit, fanns i stället
ett litet horn. — Får med fyra horn äro allmänna i vissa delar
af Arabien ännu i dag, äfvensom t. ex. på Island.
Det område, som Polo här skildrar, är beläget på Arabiens
sydkust, O om Aden. Han omtalar äfven andra platser på denna
kust, hvarifrån dyrbara hästar exporterades till Indien. Därstädes
producerades också hvit rökelse på det sätt, att man i små
granliknande träd gjorde insnitt, genom hvilka den välluktande
kådan därpå utsipprade. — »Rökelseträdet», Boswellia, finnes
mycket riktigt i stor mängd i dessa trakter.
Slutligen omtalar Polo åter den berömda staden Ormuz, som
redan blifvit anförd vid början af denna berättelse om hans fränders
resa till den fjärran Östern. »Konungen» eller »meliken» af Ormuz
stod, som vi förut berättat, under »sultanen» af Kerman, men han
behärskade äfven städer på andra sidan om mynningen till Persiska
viken. När han därför ville göra sin herre afbräck, kunde han
efter behag hindra alla främmande handelsskepp att inlöpa i denna
hafsbukt.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
