Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
lade stenar. I närheten af rullstensåsar på lägre nivåer har man
i sanden funnit några skallemningar. För öfrigt är mosanden
utan organiska lemningar liksom åkerleran, med hvilken den till
sin bildning är i allmänhet nästan samtidig, och kan anses som
en sötvattensbildning.
Af de ofvan anförda, i vatten afsatta bildningarne anses
glacialleran och kärnan af rullstensåsarne tillhöra den kallare delen
af istiden och benämnas derföre glaciala bildningar 1). Åkerleran
och mosanden äro deremot bildade under en tid, då värmen var
i tilltagande och då djurlifvet bestod af former, som i
hufvudsaken äro de samma som för närvarande, och kallas postglaciala
aflagringar.
Slutligen hafva vi bland de qvartära bildningarne att omtala
de s. k. skalgrusbankarne. Mångenstädes i Sverige finner man
anhopningar af hela eller mer och mindre krossade skal af
snäckor och musslor, liggande inbäddade i sand och grus. Hela
bildningen är tydligen en strandbank eller strandvall. Granskar
man innehållet, finner man, att somliga bankar hysa endast
arktiska djurformer, eller ungefär samma slag, som de i glacialleran
befintliga; andra deremot innehålla djurarter motsvarande dem,
som finnas uti svartleran. De förra kallas glaciala
skalgrusbankar och finnas endast i de vestra provinserna, dock till en höjd
af öfver 150 meter (500 fot) öfver hafvet. De senare kallas
postglaciala och finnas på båda kusterna till en höjd af endast 45
meter (150 fot). I vestra kuststräckan är faunan hos de
postglaciala bankarne rik, men i den östra högst fattig, endast
innehållande samma fauna som svartleran i samma trakter.
Om vi nu taga en öfverblick af de ofvan beskrifna
bildningarne, så skola vi finna åldersföljden dem emellan vara denna,
räknadt från yngre till äldre.
! Mosand och rullstensåsarnes sista tillrundning,
Postglaciala skal grusbankar,
Åkerlera och svartlera.
Glaciala skalgrusbankar,
Glaciallera (hvarfvig lera och mergel),
Glacialsand,
Glaciala Rullstensåsarnes kärna,
Egentligt krossgrus,
(Skiktade sand- och leraflagringar),
Bottengrus.
Krosstensbildningarne utbreda sig som en betäckning öfver de fasta,
refflade berghällarne, endast lemnande enstaka bergkullar nakna. Emellertid
är krossgruset i sin ordning öfverlagradt af rullstensgrus, glaciala och post-
1) De i glacialleran befintliga skallemningarue häntyda på sådane
djurarter, som egentligen tillhöra ett mycket kallt klimat. Yoldia arctica t. ex.
lefver numera endast uti de nordliga delarne af Ishafvet.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
