Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - II
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
30
svårigheten desto mer, då dessa barn jämte liknande skiljaktigheter
äfven förde med sig till min skola frihet i tänkande, känslor och språk.
Detta, jämte insinuationen mot min metod, och bristen på en fast
organisation af min lärosats, som ännu alltjämt måste betraktas som
ett experimenterande, blef med hvar dag alltmer tryckande. Jag
behöfde i min ställning fritt spelrum för mina försök, och i hvart
ögonblick gåfvo mig enskilda personer meddelanden och råd om,
huru jag skulle undervisa de till min handledning anförtrodda barnen.
På en plats, där man redan en människoålder tillbaka i
undervisnings- och lärofrågor fått vänja sig vid mycket litet, fordrade man
nu af mig, att en lärometod, hvilken omfattade grunden för allt
mänskligt vetande, men som ock var beräknad på ett tidigare
inflytande och på yngre barn, man fordrade, säger jag, att denna
lärometod skulle frambringa en allmän och obetingad verkan på barn,
hvilka ända till det tolfte och fjortonde året blifvit förhärdade i den
tanklösaste friluftsfrihet och till på köpet blifvit inlärda misstroende
mot det nya lärosättet. Detta skedde naturligtvis ej, och däraf dömde
man, att metoden ej dugde. Man förväxlade den med en vanlig
förändring i abc-nndervisningen och i skrifning. Mitt mål att i alla
fack af mänsklig konst och mänskligt vetande söka fasta och säkra
grundvalar, mitt sträfvande att på ett enkelt och allmänt sätt stärka
barnens inre kraft i och för inhämtandet af hvarje konst, mitt lugna
och till utseendet likgiltiga afiraktande af följderna utaf de mått och
steg, hvilka så småningom skulle utveckla sig af sig själfva, allt
detta* ansågs för tomma luftslott. Man anade ingenting och såg
ingenting af allt. Tvärtom, där jag framalstrade kraft, såg man
endast tomhet. Man sade, att barnen icke lärde att läsa, därför att
jag lärde dem läsa rätt, man sade, att de icke lärde skrifva, därför
att jag lärde dem skrifva rätt. Man sade till och med, att de ej
lärde bli fromma, därför att jag gjorde allt för att rödja undan alla
de första hinder för fromheten, hvilka grundläggas i skolan. Särskildt
inlade jag min gensaga mot att Heidelbergermetodens papegojartade
utantill-läsning är det egentliga lärosättet, efter hvilket världens
Frälsare sökt liöja människosläktet till en Gudstillbedjan i anda och
sanning. Det är sant, jag har utan tvekan sagt, att Gud ej är en
dumhetens eller villfarelsens Gud. Han är ej en Gud, som finner
behag i hyckleri och svammel. Jag har utan tvekan sagt, att det
ej är emot Guds vilja att lägga sig vinn om att lära barnen tänka,
känna och handla rätt för att hos sig själfva lefvandegöra och njuta
af trons och kärlekens välsignelse, innan man proppar i dem den
positiva religionens trosartiklar och använder de aldrig klargjorda
stridspunkterna såsom medel till förståndsbildning och själsöfning.
Men jag vill ej lägga folket till last det missförstånd, som nästan
krossat mig. Det menade väl, och jag förstår fullkomligt, att bland
allt det charlataneri, som vidlåder vår uppfostringskonst, mitc enkla
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
