Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
i Sveriges riksbank söker han en tröst.
Och vasastjärnan viskar blygt och stilla:
”ännu kan du få fler, min gubbe lilla!”
Och upp ur Jöns och upp ur jämmer-Dahlen
går sorgset smäktande Ovids latin,
om allts fåfänglighet, om sista valen,
och om den döde klingar elegin.
Och menlöst fromt på samma visa sjunger
herr doktor Lundström och herr prosten Unger.
Vårt Land ses fladdra som en sorgefana
utöver prästers djupa sorgeled.
Till strids, till strids det tycks ånyo mana,
men bleke präster blicka dystert ned
och tårar tillra ned på vita kragar
och dova suckar gå ur stora magar.
Tyst, hör, nu faller över kistan mullen,
av stoft, av mjölstoft den ju kommen är
och stoft den varder åter, spannmålstullen,
— ett skri av smärta genom rymden skär:
för litet, ack, vi våra vapen brynte,
vi voro alltför snälle och försynte!
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
