Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
Då hörs en röst från sorgefanans spalter:
har jag ej andans svärd tillräckligt brynt,
och sägen mig, I skröpliga gestalter,
när var Vårt Land och herr Norén försynt?
Vårt Svenska Dagblad ej I glömma måsten
och Värmlandstidningen och Smålandsposten.
Och det blev tyst, blott vemodsfulla vindar
sin dödspsalm sjunga över kullens grav
och stumma fåglar ifrån kulna lindar
se på, hur skaran långsamt troppar av.
Men sist av alla går Burén och gråter
och utav intet sig hugsvala låter.
Dock, en martyr, ett helgon var den fallna
och över graven skola under ske
och förr’n den döde ännu hunnit kallna,
dess bleka vålnad vi få återse.
Och länge för att be vid helgongraven
skall reaktionen fatta pilgrimsstaven.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
