Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - RÄGGLER Å PASCHASER - Boka numra två - Når ja fridd te Anna Lek
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Nu va dä en da, som ja geck förbi Lekens å kast
en titt bål kring knutan för te se, öm Anna va där —
nä dä va inga Anna där, bar göbben Lek, söm stog där
å slifft öxa si. Ja kan int nek, att ja ble litt surmodi.
Men når ja hadd hunn ett stöck länger bort på
vägen, så va dä nö, söm sang bål i bärga. Hocken
kan dä var, söm sjonger så 1 juverliga, tänkt ja.
Jo, dä feck ja snart vet, för rässöm dä va kom e
stor grann jänt ut på vägen ett bra stöck länger fram.
Ja känd igän’a på ryggsia att dä va Anna Lek.
Om jänta hadd sett mä, dä vet int ja. Men en kunn
se på’a att ho vesst, att dä va en söm va baköm’a.
Iblann sang ho en litten trall å iblann så böjd ho sä
ner å rep tessä en näv kröser ve vägkanten.
”Ska ja? — ska ja int? — ska ja? — ska ja int?”
Töcken geck’a å överla för mä sjöl. Men dä ble söm
dä va, jänta geck för å ja köm ätter å lik langt va å
förble dä mälla oss.
D’ä dä könsti mä jänter, att di kan titt mä nacken.
För nock såg Anna att ja ble ätter, å nock va dä änn
söm ho skull blett vesen å int kunn gå så fort söm
för. Ho bynnt å titt öpp öt talltöppan för te se, öm
där var nön ickre, å senna feck ho löv å knyt
käng-banna, å allt dä där tog ti, ska ja säj, satt hock ja
vell äll int, så hannt ja allt öpp jänta å ble gånass si
öm si mä’a.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
