- Project Runeberg -  Skrifter. Jubileumsupplaga / 6. Brev /
27

(1935) [MARC] Author: Gustaf Fröding
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

du skrivit om mig mycket bra. Jag har nu lyckligen
kommit hit upp, beredd att slunga mig in i mina gamla
orgier. Liksom Narkissos vid sin källa — den bilden var
bra — sitter jag vid toddyglaset, blickar ner i dess
dunkelbruna vätska, ser på dess yta min bild, fattas av en trånad
som ej släckes, som endast ökas, sedan toddyn med bild
och allt fått plats i mitt inre.

I dag är det den 19 mars, det är således länge sedan
jag började detta brev. Men som jag är en man, som
icke lämnar sitt verk halvfärdigt, så fortsätter jag nu och
slutar icke förr än hela detta halmpappersark är
full-skrivet. Detta är visserligen fruktansvärt och jag var
mycket obetänksam när jag framkastade ett löfte. Jag
sitter här så ensam vid mitt fönster i Waktisses gård. Solen
håller just på att gå ner i Luthagen. Hon kastar en sista
avskedsblick in i min ensliga kammare, övergjuter med
sitt rosenskimmer min i sig själv rodnande näsa, mina
nålvassa mustaschspetsar, och min
Lördags-slusk-skägg-botten. Utanför ligger cyklopen Fyris under det Etna av
f. d. Uppsala-trottoarmoddsnö, som gudarne vräkt över
honom. Bakom mig hör jag ett dovt mumlande, likt det av
en bisvärm. Det är L., som håller på att studera Nordisk
Rets-encyklopedie. Nu går en förtjusande strålande fager
pigeche förbi mitt fönster. Upplandsslättens alla vindar
tyckas hava samlat sig omkring henne. De rycka och
slita förtvivlat i hennes kjolar. En av dem, fräckare än de
andre, rycker upp dem med ett hastigt tag. Ett par
smutsgråa ben visa sig. Vindarne bli förskräckta.

H. är verkligen en flitig gosse. Han läser historia natt
och dag, utom då han äter, sover, sjunger, dricker konjak,
eller hindras av mina och K:s besök. Jag har icke skrivit

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 04:42:15 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/gfskrifter/6/0027.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free