Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Ja, o Maggan, jag har sett henne åter, denna
uppenbarelse från högre ljusare rymder. Allt ditt tal om
smörgåsätande och om kvinnornas uselhet och skadliga
inflytande har blivit liksom bortblåst, hui, från en blick från
dessa skalkaktiga halvt barnsliga halvt koketta ögon. Jag
har återsett henne och
”Ack den gamla lågan
tände jag på nytt igen.”
Förintad, förkrossad, rasande av vanmäktig svartsjuka,
utan hopp, utan mod framsläpar jag en tillvaro så eländig
att den borde kunna omvända till och med en sådan
fritänkare som du till tro på kärlekens makt över den
manlige individen, så självisk han än är. Och dock hur löjlig,
hur föraktlig måste jag ej taga mig ut i världens ögon,
den värld som med kalla satiriska ögon betraktar varje
yttring av de djupare till varelsens innersta gående
känslorna. Denna flicksnärta, denna smörgåsätande varelse,
som nyligen fått lång klänning, som i en rödkindad
skolgosse ser sitt manliga ideal, detta mellanting mellan
skolflicka och dam kommer en man med förnuft och fri vilja
att borttyna liksom ett vissnat strå. Ha, galenskap! Dåre,
dåre, tre- och fyrfält dåraktige, kan du icke bryta denna
lilla blomma. Vem kan göra dig rovet stridigt. Behöver
du vika för någon!? Framåt din fega satan, ingenting
lyckas utan djärvhet! Eller varför icke med ett lugnt
sardoniskt löje se henne virvla bort i livets dans med
en av dessa dagens infusionsdjur, vilka överallt svärma
omkring. Ryk och ränn, ni unga tu, tag min välsignelse
med er på vägen till det land där pepparn växer.
3. — F r ö d in gy Skrifter. VI.
*
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
