- Project Runeberg -  Skrifter. Jubileumsupplaga / 6. Brev /
52

(1935) [MARC] Author: Gustaf Fröding
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

Maggan, visserligen icke den mänadiske — denne är
mycket sällsynt — men icke heller den absolut nyktre.
Samma djupa ve, samma, jag vill ej säga fantastiska, men
fantasirika känslighet dryper ännu sitt alkohol i hans själs
ädla druvsaft och förlamar hans kraftiga livsmuskler.
Emellertid är jag glad i dig, sådan du nu en gång är. Om
du inte tror på dig själv, så tror däremot jag på dig. Du
kanske icke äger examensföretagsamheten eller
plugg-ningsenergin men jag tror att du i stället har
vetenskapsmannens forskningsgåva och humbugsfrihet samt den
intelligentes fina uppfattnings- och klara
överblicknings-förmåga. Dessa egenskaper tillika med en viss plikttrohet
inot dina studier, vilka visserligen uttänjas men aldrig
vårdslösas, torde väl i alla fall vara en tyngd, som fullt
uppväger det ovissa i ditt öde. Jag tror inte att någon
skall komma till den föreställningen att du är en odåga,
vilken det är onödigt att hjälpa. Till och med den
djupsinnige psykologen och järnhårde domaren S. skulle utan
tvivel underskriva ovanstående.

Sedan jag nu undanstökat denna sedvanliga
”uppskryt-ning”, såsom du behagar uttrycka dig, vill jag tala något
om mig själv och mina öden. Jag lever här på min
vindskammare som en eremit. D. v. s. min mor håller mig
sällskap i min landsförvisning. Jag går ytterst sällan
ut–-

Huru min framtid kommer att te sig är i yttersta måtto
problematiskt. Jag lever på Guds försyn och mår
tämligen väl emedan jag är i total saknad av mynt och således
ej kan fördärva min kropp med spirituösa och kvinnor.
Men nog har jag ledsamt alltid. Ingen att umgås med,
ingen lektyr och usla pipor. Jag delar min tid mellan

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 04:42:15 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/gfskrifter/6/0052.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free