- Project Runeberg -  Skrifter. Jubileumsupplaga / 6. Brev /
202

(1935) [MARC] Author: Gustaf Fröding
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

obekanta, som är gemensam för hundar, negrer och
småstadsbor. Somt folk tror att man har något av djävulen
i sig, bara därför att man är olycklig och förtvivlad och
omöjligt kan tänka och känna på något annat sätt än sitt
eget, men när man haft den avskyn över sig en tid blir
man smittad och jag har verkligen känt hat och avsky
själv, fastän jag förut nästan skämdes över min oförmåga
att hata. Även det gick över men sen kom den absoluta
torrheten och tomheten, när man varken orkar älska, hata,
sörja eller glädjas, och det var visst då vanvettet tog mig

— ty det har nog varit vanvett, fastän det varit en viss
”metod i galenskapen” och fastän jag aldrig riktigt släppte
självkritiken. Mina fantasier hava emellertid delvis varit
underhållande och ibland storartade både åt det upphöjda
och det hiskliga hållet, så att det nästan kändes tomt, när
det var över. Jag skulle kunna skriva underliga sagoböcker
om allt det underliga jag upplevat med Kootomi och de
övriga mahatmerna, med vilka jag tyckte mig ha
gemenskap genom en sorts telepatisk och suggestiv tankeläsning.
Kootomi förklarade sig vara en fransk marquis de
Cau-laincourt — han hade en farbror m. le baron de
Caulain-court vilken levde på sin villa Tortose nära Amiens och
var över hundra år gammal. Även med denne hade jag
samtal — ibland på franska — han berättade en historia
om morfar som ung åt vilken jag då skrattade och skrattar
än. Baronen tycktes förr i tiden ha varit någon sorts
äventyrare å [la] Cagliostro och han förnekade det icke heller,
fastän han nu tycktes ha nått någon sorts högre chelaskap
och blivit magier mera på allvar. Under sitt
kringflackande liv efter revolutionen kom han även till Reval
och hade där mesmeriska och magiska seanser. Enligt egen

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 04:42:15 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/gfskrifter/6/0202.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free