- Project Runeberg -  Skrifter. Jubileumsupplaga / 6. Brev /
203

(1935) [MARC] Author: Gustaf Fröding
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

utsago var han fullkomligt stadens lejon, fick rätt mycket
pengar och hade stor framgång hos damerna. Då kommer
en ung man från Sverige vid namn Agardh till staden, en
mörk vacker karl med spelande ögon och en mycket rörlig
och spetsig tunga. Caulaincourts beskrivning var eljest
icke mycket sympatisk — den unge mannen såg ut att
vara någon sorts bättre bodbetjänt och hade icke riktigt
sådana maner som baronen ansåg comme il faut.
Emellertid kom det fram på ett så löjligt sätt att baronens
ovänliga känslor härstammade från svartsjuka och avundsjuka.
Den unge svensken slog honom ur brädet överallt — han
dansade som en galning, konverserade och gjorde sig till,
så att han blev mottagen och fjäsad överallt bland de
förnämsta familjerna. Det värsta var att baronen av den unge
mannens menande ögonkast under konversationen med
damerna och av att inkomsterna fullkomligt sinade ut
kunde förmärka att den där herrn drev spektakel med hans
magi och gjorde honom misstänkt för charlataneri. Slutet
på historien blev emellertid att Agardh hade någon sorts
kärleksförbindelse med en ung dam av bästa och rikaste
familj, men reste ifrån den stackars flickan, ehuru han
verkligen var förlovad med henne och erkänd som
blivande måg av föräldrarne. Caulaincourt uttalade sin
dyg-diga harm över detta beteende. Det var en hel mängd
detaljer om detta sammanträffande mellan morfar och
Caulaincourt och det var verkligen underhållande att höra
baronen berätta på sitt omständliga gubbaktiga vis.
Allting föreföll mig så verkligt och naturligt att jag nästan
trodde att allt var verklighet. Det skulle vara roligt veta
om morfar någonsin varit i Reval på sin polska resa och
om han där, såsom baronen antydde, efterlämnat ättlingar.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 04:42:15 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/gfskrifter/6/0203.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free