- Project Runeberg -  Skrifter. Jubileumsupplaga / 6. Brev /
221

(1935) [MARC] Author: Gustaf Fröding
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

icke riktigt på. Det är icke någon ny Adam,
uppkonstruerad efter en läras dogmatiska ideal, som skall växa
i en, utan man skall återfinna den gamle Adam, den
lycklige från paradiset, som man bär stängt inom sig, men
som man mycket väl vet om — en själv, om man avkläder
sig alla de hyckleriets kläder och tvättar av sig den smuts,
man fått på sig varje gång man medvetet svikit sin rätta
drift — man känner det nog varje gång man gör det.
Naturen är ädel i människan och det är icke meningen att
döda naturen utan återfinna den. Så tror jag åtminstone
och däri sticker min avvikelse från den vanliga
religions-tron. Därför anser jag allt tillåtet i och för sig själv,
t. o. m. att göra Jack the Rippers verk — men om man
är en förnuftig och ädeltriktad varelse vill man inte
riskera att vara ett olyckligt vidunder. Det kommer väl
alltid ett ögonblick då man icke kan bärga sig i det
gräsliga och då är det första steget uppåt nära. Jag har
verkligen varit med på ett slags omvändelse, men jag tog först
allting teologiskt och inte logiskt, etiskt och estetiskt i
enlighet med mitt väsen. Därför såg jag all livsglädje
försvinna i den ensidiga, färglösa strävan att vara ödmjuk
och lydig, ge upp mig själv (naturligtvis med
upprorsytt-ringar emellanåt). Men nu tycker jag mig inse att det enda
rätta är att omfamna hela livet med all dess millionfaldiga
mångsidighet — ta med allt, ända till lättsinnet, det
sorglösa löjet överallt. Det gäller bara att alltid offra det
mindre för det större — dock alltid med förnuftig
aktsam-het att icke göra något onödigt offer.

Döden är naturligtvis det stora ”aber”, men ifall man
kan eller måste tänka sig ett liv efter detta så måste det
väl vara analogt med detta, i alla fall har man ingen giss-

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 04:42:15 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/gfskrifter/6/0221.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free