Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Gösta Wickner förstod naturligtvis nu allt
detta mycket väl, och i själfva verket kände
han ett medlidande med Bob, hvilket var alldeles
oskrymtadt. Det ingick i hans teorier, att hvarje
äktenskap har sin sjuka punkt, i lyckligaste fall
endast sin kris — möjligen också sina kriser.
Han utvecklade helt naturligt denna sin uppfatt-
ning för Bob och sade honom, att enligt hans
åsikt hade troligen alla gifta genomgått något
dylikt.
Men Bob skakade på hufvudet.
»Hur är det möjligt?» sade han. »Kan kär-
leken urarta till hat?»
»Ja», svarade Gösta. »Jag har ju inte varit
så där riktigt gift, som Relling säger. Så jag
kan ju inte veta det af erfarenhet. Men när
två människor gifta sig uteslutande af kärlek,
så förefaller det mig helt naturligt. Ett resone- ,
mangsparti — det är något helt annat. Då förena l
sig två människor, därför att de båda funnit,
att de passa för hvarandra, och ingen begär då
mer, än hvad den andre kan ge.»
»Men om naturen vaknar till lif och kräfver
sitt», sade Bob, som ej ens nu tålde något an-
grepp på kärleken.
»Det händer jämförelsevis sällan», svarade
Gösta. »Men när kärleken förenar två människor
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
