- Project Runeberg -  Äktenskapets komedi /
227

(1898) [MARC] Author: Gustaf af Geijerstam
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

lystnaden kom nu sä omätligt djup och
stark, att föräldrarnes hjärtan stannade. De
suto kvar och böjde sig under denna tystnad,
medan hvar och en tänkte sina egna tankar,
och medan döden skred genom rummet och
lämnade dem båda ensamma kvar, grep Bob i
förtviflan Annas hand. Hon tryckte hans till-
baka. Men Bob tänkte icke på annat, än att
det sista ord Georg hade sagt, icke gällt
honom.
Bob satt och tänkte därpå, tanken sågade sig
fram och åter genom hela hans varelse, och tag-
garne ville icke släppa sitt tag. Men det var icke
spår af vrede eller bitterhet i hans själ. Han
kunde icke vara annat än god inför detta Och
han lämnade rummet, ännu med Annas hand
i sin.
De suto länge i förmaket, och ingen kan
säga, hvad som i denna stund skedde med
dessa båda. Men Anna var den första, som
talade.
»Jag har varit en dålig kvinna, Bob», sade
hon. »Ty jag har aldrig varit mor. Det är
ingen ursäkt, att jag måhända ej varit sämre
än alla dessa, som leka med sina barn och
sedan lämna dem för sina nöjen. Jag har all-
tid tänkt, att barnen fa en gång lefva sitt eget

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 04:42:36 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/ggaktensk/0231.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free