Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
far, inte för bror eller vän? Var det ett slägt-
drag hos dem, att hvar och en skulle lefva för
sig själf och draga, sig undan för andra?
Det hade aldrig ett ögonblick fallit Ernst
in att tänka på, att hans syster, hans raska och
dugtiga syster, som i fem år hade varit lärarinna
i flickskolan, och som försörjde sig själf och var
en så dugtig lärarinna, inte skulle vara lycklig,
inte skulle orka med sig själf, utan kanske gå i
tysthet och drömma sig bort i en värld — han
kunde icke veta hvilken eller hurudan.
Men i dag hade hans egen lilla historia gjort
honom liksom mera skarpsynt, och därför ville
han försöka att hjälpa henne.
»Kära Selma,» sade han och strök henne
öfver håret. »Hur är det med dig?»
Systern såg ned framför sig och blef röd.
»Tror du, det altid är så roligt att gå hemma
hos far och mor år ut och år in och läsa med
ungar?» sade hon hårdt. »Du vet inte, hvad
jag är ensam.»
Ernst blef aldeles förvånad.
»Ensam?» sade han dröjande. »Du har ju
föräldrarna. Och mig?» tilläde han.
Han kände med sig, att det inte var sant,
att hon icke hade hvarken honom eller för-
äldrarna, och att äfven om hon hade dem, så
var det icke nog. Men orden undsluppo honom,
innan han kunde hålla dem tillbaka.
Systern såg upp, och det var rynkor i hennes
ansigte, som gjorde henne gammal.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
