Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - II. Det katolska tidehvarfvet - 1. Christendomens införande i Sverige - I. Ansgarius
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
tillät honom att i Schleswig bygga en kyrka, pch skref
äf-venledes med honom ett bref till konung Olof i Sigtuna.
I detta bref yttrade han: ”Jag har i flerfaldiga fall pröfvat
den Guds tjenaren Ansgarius, och aldrig lärt käana en bätt*
re man9 aldrig hos någon funnit en större redlighet.”
Der-jemte bad han konung Olof i silt rike låla Ansgarius inrätta
allt i afseende på christna läran efter eget behag, emedaa
den redbare, väl villige mannen icke åsyftade auoat ån godi
och rätt.
Ansgarius -anlände sålunda andra gången till Birka
Den första underrättelse, som der mölte honom, var, alt
bönderna voro fiendtligt sinnade emot christendomen. En man
hade på ett ting uppträdt och sagt, att de gamle gudarne
vore förtörnade på den nye Guden och hans lära, och att*
om Svenskarne nödvändigt ville hafva en ny Gud till, borde
de upptaga dertill den atlidné konungen Erik. Detta tal
hade verkat, och folket byggde tempel och offrade till Eriks
ära. Ansgarii vänner rådde honom att använda sin egendom
till räddning -och Hy, men han svarade, att han föraktade
alt köpa sitt lif för penningar, och vore färdig att lida plågor
och döden för Christi skull. På några andras råd bjöd haa
konungen till ett stort gästabud. Konungen kom och
emot-iog honom, såsom sändebud från både konung Ludvig i
Bajern och Erik i Jutland, ganska väl. Ansgarii eget fromma
väsende tillvann honom äfven konungens bevågenhet. Da
framförde Ansgarius sitt egentliga ärende. Konungen
svarade, att han måste höra allmogen, innan han kunde uppfylla
hans begäran.
Konungen höll derefter ett ting, sedan han genom lotu
kastning försökt att utröna gudarnas vilja. Lotten utföll så, att
christendomen skulle få förkunnas. På tinget blef först eU
stort buller och gny, så snart detta ämne föredrogs. Deref*
ter uppstod en gammal man och talade.* ”Hören mig alle,
konung och allmoge! Här äro många ibland oss, som rönt
stor tröst och hjelp af de christnas Gud, både i hafsnäd och
audra trångmål. Sorolige hafva farit utomlands, för att låt*
sig döpas/ Når nu detta kan ske hej$ma, s* bö?e vi väl
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
