Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Naema eller Den förste jorsalafararen - 3. Den yngre köpmannen
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
tid var redan kommen, då de främmande
hjelptrup-perna inom romerska hären vunnit anseende och
aktning framfor Italiens infödda, förvekligade sönor.
Herigarius, som många år burit vapen under de
romerska örnarne, hade bibehållit sin nations
öppenhet och okonstlade väsende midt ibland all den
erfarenhet och bildning, som han vunnit i umgänge med
både romare och greker, icke blott i lägret, utan i
sjelfva verldens hufvudstad, der han en tid tjenstgjort
vid kejserliga gardet.
“God morgon, Flavius!“ begynte han. “Ni har
före mig bunnit ut i morgonluften. Huru har ni
sofvit?“
“Det må du väl fråga,“ svarade romaren, “du
sorii sofver tungt som en sten. Om jag omtalade
hvad du förlorat genom din långa morgonsömn, skulle
du likväl ej veta att sätta värde derpå.“
“Berätta då,“ inföll Herigarius leende, “ni har
väl behof af att yppa det för någon. Men jag vågar
påstå, att jag vet förut hvad som gjort er sådant
nöje. Jag är säker på, att ni redan träffat någon
ung slafvinna eller en annan af landets skönheter.
Låt mig höra hvad ni har att citera ur Ovidius, eller
hvad allt edra poeter heta, om alla hennes behag!“_
“Att framställa beskrifningar af en qvinnas
skönhet för ditt tröga sinne, “ inföll Flavius, “voro
detsamma som att ösa i Danaidemas såll. Hvad förstår
du af de ömmare och finare känslor, som vi romare
och greker äro skapade att njuta! Har ditt hjerta
någonsin klappat fortare än vanligt, så var det väl
for en groflemmad amason i vilddj urshud, sådan som
kan trifvas och bo bland hjordarne kring ditt skytiska
tält eller den smaklösa vagnen, som tjenar eder till
hus derborta på ditt hemlands . slätter. “
En lätt rodnad flög öfver götens kinder. Det
blixtrade i hans blå ögon, och han teg några
ögonblick. Slutligen sade han: “Du talar som den blinde
om fargen. Du har aldrig sett en annan himmel än
söderns och känner icke qvinnan annorlunda än
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
