Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Naema eller Den förste jorsalafararen - 3. Den yngre köpmannen
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
ångestfullt på hufvudet. Då kom i detsamma den
gamle Hasub, fortare än man skulle väntat af hans
ålder. Ur hans ögon gnistrade en hemlig eld, ehuru
han betvingade sin vrede under skenet af en yttre
ödmjukhet. “Min herre," sade han ooh gjorde en
bugning, som hejdade romarens steg, “var välkommen
upp ifrån ditt läger! Jag helsar dig. Måtte du möta
en glad dag!“
“Se, min gamla värd!“ inföll romaren, något
hejdad af den gamles ankomst. “Ett skönt möte har
jag åtminstone redan erfarit. Är hon din dotter, don
unga qvinnan, så kan jag verkligen prisa mig lycklig
att genom Salathiel hafva fått tillfälle att se en af ,
landets behagfulla döttrar.“
“Min herre/1 afbröt Hasub, “det är icke sed här
i landet, att qvinnorna visa srg eller att främlingar
tilltala dem."
Romaren rodnade af harm öfver denna
tillrättavisning. “Jag har hört talas om edra förstockade
sedvanor," sade han, "men I skolen veta, att I
befin-nen eder under edra herrars svärd. Kejsaren gillar
icke edra seder. Jag medför hans befallningar till
ståthållaren Pontius.“
“Gå du, min dotter, “ sade den gamle af brytande.
“Tillsäg din moder, att hon bereder oss en måltid, och
begif dig derefter till ditt rum!“
Innan romaren hunnit göra några invändningar,
fattade honom Hasub vid handen och förde honom,
med sken af mycken höflighet och vördnad, åt en
anjian sida.
På en bänk, i skuggan af ett stort fikonträd
på gården, bad han främlingen taga plats. Han
öfverhopade honom med österländska artigheter, men
ur de små, glänsande ögonen frambröto understundom
blixtar af qväfd harm. Slutligen lemnade den gamle
honom och gick in i sina qvinnors rum. Efter en
stund ankom den andre främlingen, göten Herigarius,
och satte sig vid romarens sida. Dot var endast
med en vis3 känsla af motvilja som Flavius kunde
fördraga barbarens närvaro och sällskap; men den
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
