Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Naema eller Den förste jorsalafararen - 3. Den yngre köpmannen
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Juda, ty hedningame äro mäktigare med svärdet.
Men då vi samla till oss alla deras penningar och de
slutligen af oss måste köpa sjelfva de vapen,
hvar-med de utgjuta hvarandras blod, då äro vi i sjelfva
verket verldens herrar. Ser du, min son, visligen
hafva de uttänkt det, våra fäder, som funno, att
myntets makt, är större än svärdets. Se, ännu en gång
skall Judas’ horn varda upphöjdt, och alla hedningar
skola offra till Jerusalems tempel!“
Salathiel besinnade sig några ögonblick och
hem-tade sig snart från den patriotiska hänförelsen. “Huru
är det med våra gäster, fader ?“ sade han. “Huru
länge ämna de dröja, och hvad är patriciems syfte ?“
“Jag känner det icke,“ sade den gamle. “Han
reser förmodligen till ståthållaren Pontius, der han
säkert är ämnad till befalhafvare för någon af
fiendernas legioner. Han har dock icke stort följe; men han
kan medföra betydligt på fyra mulåsnor, som äro
lastade med hans saker. “
“Mycket penningar medför han icke,“ invände
Salathiel, “ty sådana lemna dessa patracier helst qvar
i sin fädernestad, i tanke att suga det land, dit de
komma, men Herren har icke förlänat dem vishetens
gåfva, då de tro, att de kunna förtjena något i vårt
land. Emellertid är ynglingen af en rik och förnäm
slägt, och han kan gagna oss kanske mer med sitt
inflytande hos andra än med de penningar han skulle
betala ur sin egen pung.“
“Men, min son,“ sade den gamle Hasub, “man bör
icke heller förakta den penning, om äfven liten, som
vinnes genast och utan omsvep. Penningen är bättre
i fickan än det tomma förordet, om det äfven gällde
af en konung eller furste.“
“Det är likväl bättre understundom,“ invände
Salathiel, “att låta främlingen behålla något, tills det
hinner föröka sig, då man sedan i alla fall kan taga allt.“
“Jag skulle just önska,“ inföll Hasub, “att du
rätt kunde plocka detta Belials barn! Han vågade gu
efter vår Naema och tilltala henne. Jag hindrade
Mel lin, Noveller. I. 2
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
