Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Naema eller Den förste jorsalafararen - 4. Brodern
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Men jag medför icke mer än de tiotusen
drak-merna.“
Salathiel ryckte på axlame. "Vet, min herre, “
sade han, “min fader måste betala min moder med
tretiotusen, när han förde henne hem. Israels döttrar
äro icke fala för en så lumpen penning. “
“Godt, min vän!“ inföll den hetsige romaren.
“Flickan är för skön för ett sådant köpslagande. Jag
ger dig tre tiotusen drakmer för henne. Du får hemta
denna summa i Jerusalem. Men flickan måste jag
hafva med mig!“
Salathiel gick en stund af och an på golfvet.
Slutligen sade han: “Valan! Ni får hemta henne, min
herre. Jag vill ställa så till, att hon finnes i vår
vingård, när ni reser härifrån. Ni kan då medtaga
henne derifrån. Men nu, tills vidare, låt detta vara
en hemlighet oss emellan!“
“Vare det sagdt!“ sade romaren. “Jag vill lita
på er.“
“Och penningarna?“ inföll juden. “Ni lemnar mig
hvad ni medför samt en förskrifning på det öfriga.
Jag/träffar er i Jerusalem vid påskhögtiden. Men ni
måste ännu lofva mig en sak: och det är ett fribref
af eder slägting, ståthållaren Pontius, att drifva handel
i hela hans ståthållaredöme. Äfven önskade jag, att
han skrefve ett bref till pretorn i Egypten till mitt
bästa, ty jag ämnade hemta en skeppslast från Memfis
och Tebe. Dertill behöfvas stora penningar, herre,
och jag räknar på eder!“
Flavius ryckte på sig häftigt. “Du har stora
förslag! Men räkna du på mig, som jag räknar på
flickan! — Ha!“ fortfor han och gned sina händer;
“det är dyrt, men mitt svärd skall utkräfva
penningarna !“
En blick, som i detsamma träffade juden, var
ganska betydelsefull. Salathiel märkte den och sade
för sig sjelf^ i det han vände sig inåt gården: “Stolte
romare! Du menade, att just jag och mitt folk skola
betala det. Men du känner icke oss israeliter!“
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
