Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - 10. Hyddan
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
“Jag har sett honom,“ svarade modern, ooh stod
upp; jag såg honom på berget.“
“O, jag har också sett honom!“ hviskade Naema
med svag stämma.
Ynglingens blickar föllo på den bleka flickan.
Den gamla bjöd honom sätta sig ned att hvila, under
det hon beredde honom en måltid och berättade
honom Naemas öde.
Bilderna af den unga flickans förflutna lif
sväfvade under den gamlas ord genom Naemas själ och
qvarstodo för hennes tankar såsom en fullbordad tafla,
men utan sin mästares namn.
Derefter omtalade ynglingen de sista dagarnes
tilldragelser, alltifrån den blodiga sabbatsaftonen i
Jerusalem. Han sade, huru mästaren åter varit med
dem, uppmuntrat och undervisat dem, samt huru han
nu på berget förkunnat dem sin befallning att gå ut
i all verlden och med ett heligt tecken inviga alla
hans vänner.
“O, gif mig detta tecken!“ bad Naema. “Invig
också mig åt honom, ty honom vill jag tillhöra.“
“Moder, låt oss få rent och obemängdt vatten!“
sade ynglingen. “Jag vill fullgöra mästarens nya bud.“
Naema knäppte sina händer tillsammans, och ett
matt leende af öfverjordisk salighet sväfvade öfver
hennes läppar. Den gamla frambar vattnet.
Ynglingen begöt dermed trenne gånger Naemas hufvud
och talade dervid heliga ord. Den gamla förenade
sig med honom i stilla böner.
Då han derefter tog brödet och vinbägaren från
bordet, höjdes den unga flickans bröst af en suck,
och den förklarade anden flydde från den första
kristnas läppar.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
