Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sigrid den fagra
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
“Jag hoppas att ingen fara skall hända honom,“
svarade Bengt. “Min broder ville endast veta hvilka
pilgrimer som fardas genom landet. Jag vet icke
hvem som inblåst något misstroende hos honom, men
det g&r snart öfver. Jag vill rädda er båda, emedan
jag hörde det. Men om du har något att frukta vet
jag icke, innan du sagt hvem du är. H&f förtroende
för mig och var uppriktig, ty du bör finna, att jag
hyser deltagande för dig och önskar rädda dig, då du
behöfver det.“
“Ädle herre,“ sade flickan, “jag är en olycklig
fader- och moderlös flicka och heter Sigrid. Min
far-var Tydich Ragvaldsson af vapen, som en tid var
Knut Folkunges vapenbroder och följde sedermera hans
son Filip, som blef halshuggen vid Herre vadsbro på
Birger Jarls tillställning. Min far dog strax
derefter af grämelse. Jag hade, emedan jag tidigt mistat
min moder, följt honom på hans tåg och befann mig
alldeles öfvergifven vid hans död. Då han begrafdes
i Kolbäcks nya kyrka, såg mig den vördige fadern, som
lofvade beskydda mig och taga mig med till Kalmar,
då han skulle fardas den vägen på en pilgrimsfärd.
Jag har några slägtingar der —“
Flickans berättelse afbröts af tårar, hvilka rörde
lagmannen lika mycket som sjelfva den olyckligas öde.
Han försökte icke att trösta henne, h vilket skulle varit
förgäfves, men han lofvade att återföra henne till den
gamle. Skyndsamt dref han båten till land, torkade
med vass sin häst, sadlade den, och sedan han lyftat
flickan ånyo på sadelknappen, red han af vägen inåt
skogen, som ligger mellan Bjälbo och Jarlshof.
Tidigt om morgonen hade biskop Karl låtit sadla
sina hästar. Resklädd inträdde han i sin broders,
jarlens, rum för att taga afsked. Birger var redan uppe
i half rustning. Det tycktes som äfven han ämnade sig
ut. “Också du, broder, vill lemna grafölet i dag?“
frågade jarlen i något öfverraskad ton.
“Jag lofvade att besöka Bengt på Ulfåsa,“ sva-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
