Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Hartwig Flögh
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
ond afsjgt. Gubben hade också en båge i båten,
och han makade den så, att den skulle ligga vigt till
hands framför hans fotter, om den skulle behöfvas.
Ett par pilar lades också bredvid, så att gubben, efter
gammal fornsvensk sed, var väl beredd för1 hvad som
helst, som kunde hända.
De båda karlame blefvo honom snart varse och
begåfvo sig till stranden i stället för till stugan.
“Hör hit, gamle Styke,“ ropade den ene, “kan
du säga om herr Hartwig har rest till Stockholm i
dag eller om han är hemma på Gripsholm ?“
“Ja så,“ invände Styke, “det är du, Elof
Peders-son. Har din far skickat dig att fråga, eller hvarför
vill du veta det?“
“Kom du i land, Styke,“ återtog den unge
bonden, “jag har stränga budskap till dig från far.“
Styke funderade några ögonblick. Derefter grep
han årorna och lade till land. “Då den redlige Peder
Elfson vill hafva något besked af mig,“ sade han, “är
jag genast redobogen. Säg mig hvad din far önskar
veta, men stig först in i min lilla stuga och håll till
godo med en liten välfagnad, sådan en fattig man har
att bjuda. Men hvem är mannen med bågen, som du
har med dig?“
“Han är en vestmanlänning från vestra
Aros-trakten,“ yttrade Elof. “Han kommer öfver sjön och
har ställt sin båt vid Enhöma. Jag skulle just gå
fars bud till dig, Styke, då jag träffade honom här i
skogen. Han följer mig hem till far.“
Styke gjorde skyndsamt fast sin ökstock och
skakade derefter de båda främmandes händer samt införde
dem i den lilla ensliga stugan.
Stykes koja var icke försedd med fönster, ty glas
egde icke den fattige, utan genom den med lucka
försedda gluggen, eller vindögat, i taket föll den enda
dagern ditin. Stugan var likväl icke innantill ett
sådant näste som andra fattiga stugor den tiden, ty
gubben egde en stor jernbeslagen kista, hvars höm
tittade fram under högen af nät, spön och refvar i
en vrå. Men den förnämsta skatten, som gubben
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
