- Project Runeberg -  Samlade svenska historiska noveller / Del 1 /
261

(1875-1879) [MARC] Author: Gustaf Henrik Mellin With: Carl Gustaf Hellqvist
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - De begge bröderna

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

“Tyst/4 sade erkebiskopen, då Erlandus ville tala.
“Jag vill inga invändningar höra. Lyden och gån!“
Han ringde i detsamma på en klocka och flera
väpnare instörtade. “Denne man skall bevakas,“ befallde
han och vände alla de närvarande ryggen.

Den knotande sjömannen bortfördes genast, och
Erlandus lemnade med bestörtning rummet, för att se
hvart man förde hans broder.

I Franciskaneftlostret vid Svartbäcksgatan
till-rustade broder Erlandus sin hemfärd, så snart det led
till skymningen. Han sadlade både sin och sin broders
häst och gick in till priorn för att taga afsked. Den
gamle Canutus Walmoensis, priorn, betraktade med
uppmärksamhet Erlandus’ dystra uppsyn. “Du är icke
ratt nöjd, broder Erlandus,“ sade han; “du återvänder
icke med lättadt och vederqvickt hjerta till din hjord.
Öppna ditt hjerta för mig. Jag har faderlig ömhet
för dig, du vet det, min käre broder. “

“Kan jag vara annat än bedröfvad, vördige fader
Canutus?“ suckade Erlandus. “Vår högvördigaste herre,
erkebiskopen, har kastat min broder i fängelse. Min
stackars Lauritz kom hit i förlitande på min ära och
tro. Han måste tro mig om brodersvek.“

“Jag vill besöka honom och upplysa honom i
morgon,“ sade priorn “Res lyckligt och var trygg,
broder Erlandus!“

“Jag tackar eder af hjertat,“ svarade Erlandus,
tryckte den gamles hand och gick.

1 stället för att taga vägen åt kungsängen, vände
Erlandus sina hästar öfver den så kallade Dombron,
som vid domkyrkan är bygd öfver Fyrisån. Yid
erke-biskopsgården blef han varse en korgosse, åt hvilken
han öfverlemnade hästame att hålla, medan han sjelf
gick in på den väl bevakade gården. Erkebiskopen
hade redan tågat ut till sina trupper. Men riddaren
Görgen Wierstein, Jöns Bengtssons trognaste man, hade
sig befälet anförtrodt öfver den på gården qvarlemnade

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 04:44:57 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/ghmsshn/1/0279.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free