- Project Runeberg -  Samlade svenska historiska noveller / Del 1 /
296

(1875-1879) [MARC] Author: Gustaf Henrik Mellin With: Carl Gustaf Hellqvist
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

Det var en lördagsafton i Augusti månad 1555.
Från vestlig hade vinden hastigt kastat om till ostlig
och derjemte ökat sig till full storm, så att flera
fartyg, som voro på utgåendet från Stockholm, måste
ankra vid Kanholmen i sundet mellan denna holme
och Yermdön. De utgjordes förnämligast af några
stora skutor, tillhöriga konungen sjelf, och fyra eller
fem köpmansskepp, hvaribland ett tyskt. Så snart
fartygen, det ena efter det andra, ankrat i lä af
holmen, såg man här och der en båt utsättas och
personer begifva sig till bondgården på Kanholmen.
Men öfver den stormiga, öppna fjärden bakom
Kanholmen, äfvenspm från vestra sundet,- ankommo
likaledes båtar med menniskor, hvilka lade till vid
holmen. Det var kyrkfolk, som vesterifrån ämnade
sig till kapellet på Yermdön, men som nu måste söka
gästfrihet hos bonden på Kanholmen, tilldess vädret
stillnade.

Kanholmens egare var den hederlige Tymme
Jönsson. Han var en välmående man och hade sett många
sällsamma företeelser, emedan hans hemman just låg
invid farleden. Ett par gånger hade gården blifvit
bränd i hans yngre år, då danskarne besökte
Stockholm, men den hade nu under den långvariga freden
blifvit beständigt utvidgad och förbättrad, så att sjelfva
åbyggnaderna röjde ett visst välstånd. Rikedomen
inom hus var dock icke så betydlig som
förnöjsamheten, men i Tymme Jönssons hus herrskade dock
öf-verflöd på sitt sätt, emedan tillgångarna voro större
än de få och enkla behofven.

Fader Tymme hade just kastat en blick omkring
sig utåt fjärdarna på ömse sidor om holmen och
bemärkt huru mycket främmande som nalkades. En kort
öfverläggning sade honom, att i allt kyrkfolkets
närvaro skulle här icke blifva fråga om handel. Men
han behöfde just nu hvarken salt eller malt, så att
han i stället för att köpa något af köpstadsfolket, fick
tänka på att endast undfagna dem med hvad godt han
kunde hafva att skryta öfver, och det föreföll Tymme

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 04:44:57 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/ghmsshn/1/0322.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free