Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
hvilken annars icke egde många vänner i Sverige.
Hans tillgifvenhet för henne hade öfvergått på hennes
son, och konung Erik XIV egde ingen varmare vän,
än den redlige Sigfrid.
Af Sigfrids Söner var ingen hemma. Anders,
fältöfversten, var i Stockholm. Stig var prest i
Helsingland. Bengt (som blef arklimästare 1591) var
fänrik i Liffland, och Peder studerade lagboken på
ting i Norrland. Den yngre dottern Sigrid hade
qvarblifvit i Helsingland för att sköta sin andlige broders
timliga angelägenheter. Endast Gundborg var hos sin
far. Denna flicka hade erhållit en, efter tidens sed,
förträfflig uppfostran, så att hon var den bästa
husmoder i trakten vidt omkring, då hon nu, sedan
hennes fader blifvit enkling, förestod hela hans vidlyftiga
hus. Hennes ensliga och inskränkta lif hade förflutit
lika fattigt på bullrande nöjen, som kanhända rikt på
verklig lycka. Hon var nöjd med sin lott, ty hon
kände ingen bättre, om icke någon gång en stilla
aning genomflög hennes unga hjerta, då gubben vid
aftonbrasan med sin vidlyftiga språksamhet utmålade
sina äfventyr, i synnerhet med den mest älskade af
sina vänner, Knut Gustafsson Roos.
Bland de äfventyr, som gamle Sigfrid bestått,
roade honom mest att omtala, huru han och en annan
yngre vapenbroder, Sivard Kruse, fordom biträdt Knut
Roos att bortföra en norsk nunna, Anna Carlsdotter
till Birkeboda, från Vadstena kloster. Knut Roos hade
med henne flyttat till sin gård, Kroksta i Vermland,
och der hade sedermera Sigfrid lärt att känna sin
husfru, då varande ärliga och välbördiga jungfru Sissela
Bengtsdotter Dufva. Under de första åren af sitt
äktenskap hade Sigfrid besökt sin vän flere gånger;
men sedan han dragit sig från hofvet, hade han föga
underrättelser om sin kamrat. Den tiden, då ingen
postgång fanns, var det icke möjligt att underhålla
någon jemn förbindelse med aflägse slägtingar och
vänner; men när också då någon gång en helsning,
eller, i vigtigare angelägenheter, ett bref anlände, var
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
