Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
mig min nyfikenhet att se ett fruntimmer, som var så
beprisadt för sin skönhet. Jag följde derföre min bror
till det hus, som hertigen hade hyrt för sig och sin
svit just invid stadsporten; han hade blifvit förbjuden
att komma in på slottet. Jag tillstår att detta förbud
stötte mig mycket. Det tyckes vara hårdt nog att
tvinga en fröken, som hertiginnan, uppfödd i ett rikt
och präktigt hof, att ligga i ett dåligt borgarehus i
staden. Men ännu mera obarmhertigt tyckte jag, att
man förhöll sig, då jag fick veta, att man icke ville
lemna de resande proviant, så att de ledo brist på de
nödvändigaste behof. Eull af medömkan med den
olyckliga prinsessan, som sålunda genast i början af sitt
giftermål fick smaka allt bittert och vederyärdigt som
kunde tänkas, inträdde jag i deras nåders usla
kammare. Hertig Johan satt med tårar i ögonen och aåg
ganska mörk och bedröfvad ut; men hansgétaiål visade
en blid uppsyn och ville trösta honom, försäkrande att
hon ingen nöd aktade eller ens kände, så länge hon
egde honom, och han var vid godt mod. Hon hade
gerna öfvergifvit sin faders rika borgar och kräsliga
bord, för att med honom dela ljuft och led t, om det
också vore allenast en halmkoja och en beta
fattig-mansbröd. Tårarna kommo mig i ögonen när jag hörde
detta, och såg huru hon kämpade att öfvervinna sin
egen gråt. Det må vara ett brott, herr Sigfrid, och
hvem som vill må förråda det för kungen, men ändå
skall jag aldrig ångra, att jag i mitt eget namn köpte
upp det, som mest kunde vara deras nåder af nöden,
och levererade åt dem.“
Sigfrids ögon gnistrade då han fäste dem på Sturen
och svarade: “Jag har ock«å mången gång i min
ungdom föga aktat egen fara, när jag kunnat hjelpa andra
i deras nöd. Tro derför icke, unge herre, att jag skall
förråda eder; men kom ihåg att icke tala om detta för
många; ty det kan väl hända, att Jöran Persson kan
komma under väder dermed och det vore då icke så
väl för eder slägt, ehuru jag tror att konung Erik
sjelf ingalunda skulle förtömas deröfver ooh straffa
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
