Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Den gamle herr Sigfrid och den tölpige Lars
vandrade förut. Efter dem trippade den lättfotade
Gundborg, med sina höga klackar, så tyst, att en förbigående
skulle svurit på att hon trampade på en mjuk matta,
i stället för den hårda gatan. Bredvid henne gick
Johan, med nedslagna ögon och sorglig uppsyn. Och
efter dem bildade Måns Hane ett arriérgarde, som
tycktes med sin barska och hotfulla uppsyn vilja
skrämma hvarje främmande från den lyckan, att få se
och helsa på den vackra flickan och hennes icke mindre
vackra följeslagare.
Då den unge Lasse öppnade dörren till sin fars
rum, hördes der innanföre ett muntert sorl af herr
Sivard Kruses, Pers i Porten och Erik Rolfssons
förenade röster. Sivard grälade på Erik för det han
icke gift sig; Erik försvarade ungkarlsståndet och
skrattade åt dem båda. Men så snart de blefvo varse de
främmande stego de skyndsamt upp, och Per såsom en
artig värd gick dem till mötes, och då han igenkände
herr Sigfrid bjöd honom hjertligen välkommen.
“Min kära Peder!“ bötjade Sigfrid, “kan ni utan
olägenhet, för gammal bekantskap, herbergera mig och
min dotter och en god vän till? Säg mig öppet och
rent ut, Peder!“
“Herr Sigfrid Andersson!“ svarade köpmannen,
“om ni vill hålla till godo så godt jag har det, så sker
det mig en särdeles ära och förnöjelse att få herbergera
en så hederlig kund, som eder och eder dotter och
er vän.“
“Nå välkommen till mitt bröllop, min gamle
heders-broder!“ skrek Sivard Kruse. “Du skall dansa första
dansen med min vackra brud, det svär jag på!“
Gubbarna omfamnade hvarandra.
Emellertid helsade Per på Gundborg och Johan
Hästsko, hvarefter han ville föra den förra bort med
sig, i det han sade: “Jungfru Gundborg, mycket
välkommen i mitt ringa hus! Det passar sig just så, att
min dotter är gräsenka några månader, emedan mågen
min har rest till Finland, för att se om sin lott i
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
