Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Sigfrid och Gundborg sågo bestörta på den
bleknande ynglingen, som genast, lydig och undergifven,
gick inåt borggården, der fängelset Smedjegården var
beläget, under tornet Kärnan. Men Göran fortfor, till
Sigfrid: “Ni får snart veta, äcjle herre, att svåra och
farliga saker äro å färde. Vi hafva upptäckt mer än
vi önska; men jag vet, att ni är en uppriktig
konungens vän.“
“Ni känner mig, herr Göran Persson!“ sade
Sigfrid stolt, och räckte honom sin hand.
De båda fruntimren gingo emellertid upp till det
forna hertig Eriks gemak, som numera, sedan han
liyttat till konungagemaket, var upplåtet åt hans syster
Cecilia.
Då de inträdde i det yttre rummet, satt der en
sliön, femtonårig llicka, som var sysselsatt med att
lära tvänne vackra barn läsa. Vid de främmandes
ankomst stod flickan upp och helsade med ett Ödmjukt
och blygsamt väsende, som tillvann henne Gundborgs
hela välbehag.
Fru Agda frågade den unga lärarinnan : “Är
fröken inne, Karin Månsdotter? Och vill du vara så god
och anmäla oss.“
“Ja, fru Agda,“ svarade hon. “Fröken har länge
varit uppe. Jag skall genast säga till.“
Då hon var ingången, sade fru Agda till
Gundborg: “denna unga piga sålde nötter på Stortorget då
konungen blef henne varse och genast vardt intagen
af hennes skönhet. Han befallde att hon skulle
uppfostras hos hans syster, fröken Cecilia.“
Den unga Karin Månsdotter öppnade dörren för
jungfru Gundborg, hvilken väl ingalunda då kunde tro
att denna tärna en gång såsom konung Eriks gemål
skulle bära Sveriges krona. Men fru Agda stannade
qvar hos barnen, hvilka också ömt och förtroligt
emot-togo. hennes smekningar. De voro konungens döttrar,
Virginia och Constantia.
Me 11 in, Noveller. I. 17
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>