Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
"Kära Cecilia! Vi äre nu en gång så trångbodda, och.
det kan icke hjelpas så hastigt. Men så snart sig
göra låter, skola vi verkställa vår herr faders gamla
beslut att skilja fängelset ifrån kungliga borgen. Men
till dess ..."
"Men innan dess," inföll prinsessan, "begär jag
försköning för dén stackars unga Johan Bertilsson.
Skänk honom lifvet, broder! Jag borde redan i går
hafva bedt dig derom, men jag trodde icke att dina
bödlar skulle vara så skyndsamma."
"Är han utförd redan?" frågade konungen, och
på en gång förvandlades hans ansigte. Han såg skarpt
på sin syster. "Jag har icke gett befallning derom!"
"Men Göran Persson har gjort det," sade prinsessan.
^ Konung Eriks ansigte glödde af harm, han
stampade häftigt i golfvet och ropade: "Olof Gustafsson!"
Stenbock inträdde.
"Hvar är Göran Persson?" frågade konungen;
“kalla hit honom på ögonblicket!“
Stenbock bugade sig mod en besynnerlig uppsyu,
och gick.
"O Gud! Det blir för sent!" snyftade Gundborg. x
Karin Månsdotter knäppte bedjande sina händer
tillsammans och såg, stum, med tårade ögon på konungen.
"Jag skänker Johan Bertilsson lifvet!" sade han,
i det han majestätiskt beherrskade sin vrede; "men
vigtiga värf öch angelägenheter vänta eder alla, ädle
herrar! Anders Sigfridsson, min tappre öfverste! I
denna dag afseglar du med hären till Åbo, dit jag
skickat Hogenskild Bjelke förut. Skeppen ligga
färdiga vid Elfsnabben. Tag af sked af din far och syster,
och res nu genast, ty jag vet att du är färdig.
Återkom lyckligt med min broder! Han skall bemötas
såsom en konungslig fånge."
"Såsom trogen man och ärlig krigare, skall jag
utföra detta svåra värf!" svarade öfversten med ädel
stolthet.
"Jag känner dig, Öfverste!" återtog konungen och
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
