Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
allt hvad du vill med din gamla mor? Men ser du,
gumman är för gammal, för att låta spela sig på
näsan ! Svara mig inte, Göran, ty jag vet väl, hvad
jag säger. Och bläng inte så argt på mig heller! Jag
tänker alls inte kasta bort vår svårt ijog förvärfvade
egendom på ett gästabud för dig och dina
drickes-lystna vänner. Men bli inte så ledsen för det, min
kära Göran! Måttliga korfvar äro alltid bäst. Det går
väl att dansa med mindre käpp än en såstång. Du
kan ju bjuda hit vår vän kyrkoherrn Håkan, och
bröllopsfolket på Hjelmsäter, och min systerson Göran
Stakes fru ifrån Råbeck och Annas syster Ingeborg
på Höusesäter. Och, om du vill, alla våra andra
vänner här omkring; men det säger jag dig, det får inte
bli alltför många; glöm bara ingen utaf våra bekanta . . .
Hör hit, T11W9 Räf! Packa dig in och ät, och det fort,
säger jag, ty du måste sedan strax rida till
Hjelmsäter och bjuda hit gamla Rooscn och hans fru, och
de nygifta tills i morgon middag... Och du Måns,
hör hit, Måns, du kan genast rida och hemta hit den
hederliga fader Håkan . .. Pelle i Måsen, du slipper
ditt dagsverke i dag; men tag strax till fotterna och
spring till Råbeck och bjud hit både fru Karin och
fru Ingehorg! .. . Jag vet inte, hvad den Ingeborg
flyger och far efter. Liksom hon inte hade annat hemma
att bestyra om, utan kan hela dagarne igenom sitta
och hålla tal med Karin på Råbeck. Och Teser förbi
Hellekis till! Liksom också jag inte kan hålla en
sådan fru som henne sällskap för en gång!... Men
hvad står ni här och gapar på? Fort, säger jag, in
och ät med er allesammans, hvar på sitt ställe !<l
Herrar och drängar flydde; men den gälla
stämman fortfor att ljuda i deras öron, ty det var så
omöjligt för fru Ebba att upphÖFa att puttra och gräla,
som att upphöra att andas. Hon ärnado nu äfven
spatsera upp till Anna, för att banna henne; men
besluten att bann a den vackra jungfrun hade den
olyckan, tvärt emot fru Ebbas öfriga beslut, att aldrig
verkställas. Hon kunde aldrig komma sig till att träta
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
