Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
mängd af stadens borgare, vid underrättelsen om
konungens död, hade församlat sig. I allmänhet var
Stock-holms borgerskap konungen och hans rätta arfvinge
troget, men hertig Carls personliga kraft och
nedlåtande vänlighet bade tillvunnit honom ibland detsamma
många vänner, hvilka trodde, att hans starka hand
var nödvändig vid riksstyrelsen under denna oroliga
tid, så mycket mera, som man väl kunde förmoda att
han, i fall han icke med godo fick regeringstömmarne
i sin hand, skalle blifva en ganska mäktig och farlig
fiende, hvilken ingalunda saknade medel, att ntföra
hvad mål han helst ville sätta för sin ärelystnad.
! Då na hertigen, åtföljd af några af sina herrar
och enkedrottninjgens stallmästare, i spetsen for ett
par hund radd ryttare red fram i hopen, stannade han
hastigt sin häst oeh vände sig till borgarne: “Redlige
och trofaste män, Stockholms borgare f“ talade han till
dem. “1 veten att hans majestät, vår broder, nu är
afliden, och att hans son, vår käre broderson, konnng
8igistnundus, är nti främmande land, i sitt rike derstädes.
Förty och emedan han icke nu genast kan vara här
för handen för att emottaga regementet har jag, såsom
Svea rikes rättmätige arffurste, beslutit att åtaga mig
riksstyrelsen. “
Borgarne sågo något häpna på hvarandra. “Men
huru är konungens egen vilja i den saken!“ frågade
Göran Stensnider.
“Vi få väl höra det,“ svarade hertigen, som
tycktes hafva väntat på ett högt bifallssorl i stället för
betänkligheter. “När här kommer budskap ifrån
konungen i Polen, så skole vi gerna rätt* oss efter hans
vilja och förordnande, så framt de icke innehålla något,
som strider emot rikets lagar och privilegier, och
framför allt vår lutherska lära.“
“Har icke heller den aflidne konungen
förordnat något i sitt testamente ?“ frågade den gamle Per
Bokbinder.
“Jag frnktar att ingen af riksrådet framlemnat
testamentet till konungens underskrift/* svarade her-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
