- Project Runeberg -  Samlade svenska historiska noveller / Del 1 /
587

(1875-1879) [MARC] Author: Gustaf Henrik Mellin With: Carl Gustaf Hellqvist
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Gustaf Brahe

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

och bultade på porten. Den öppnades och de båda
herrarne skyndade emot denne gäst och införde honom
igenom ett par ödsliga rum, der endast gammalt
hus-geråd var stäldt i vild oordning, i den ännu ödsligare
salen, dit den kalla nattluften inströmmade genom det
sönderslagna fönstret och oroade lampans låga, «så att
dess sken blef osäkert och fladdrande.

Ett tvunget löje utbredde sig öfver Erik Sparres
kinder, då han hörde berättelsen om hertigens
spejare-blick och Gustafs fintlighet. “Det var emellertid
onödigt, svåger,“ sade han. “Jag har mina hemligheter
bättre förvarade, än att de skulle så ligga inför
främmande ögon. Då man, som vi, rikets råd, fått vänja
sig vid att hvaije ögonblick vänta fängelse och död,
blir man aktsam om sådana. Det kunde hafva varit
roligt att beskåda vår barske Carls uppsyn, då han
der fått se, men icke kunuat höra vårt samtal.
Emellertid, mine bröder, låtom oss nu gå in i ett rum, dit
intet spejaröga inträriger, och der vi kunna i
fullkomligt ostörd ro samtala om våra angelägenheter!“

Han fattade derpå lampan och förde sina båda
vänner genom ett par rum, lika ödsliga och mörka
som de förra, till en väl gömd tapetdörr. Den
öppnades och de kommo till en trappa, uppför hvilken
de stego, tills en ny liten dörr åter mötte dem. Erik
Sparre knackade lätt på densamma. “Ebba!“ sade han,
“din bror och herr Hogenskild äro med mig. Yi vilje
öfverlägga en stund om våra saker.“

“Mina herrar!“ vände han sig derpå till de båda
följeslagarne, “det är nödvändigt att vara försigtig i
våra tider; men man bör aldrig lita på sin
försigtig-het. Jag anser derföre bäst att i tid förstöra sådana
papper, som kunde uttydas till ondo. Jag har bedt
båda Banérerna att återfå mina bref till dem, och
ändtligen fick jag dem i går. Jag har dem med mig,
och vi skola just i natt bränna upp dem. Men jag
tviflar likväl på, om denna försigtighet hjelper oss
mycket, då vi hafva att göra med Yasame, ty skenet
af lag och rätt är för dem ganska likgiltigt.“

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 04:44:57 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/ghmsshn/1/0623.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free