Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Jacob Casimir de la Gardie
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
ordnas af en qvinlig hand. Skulle herr
general-qvartermästaren finna det tillbörligt ?“
“Ni har fullkomligt rätt, ers grefliga nåde, och
jag anhåller att få öfverlemna alltsammans åt er.“
Riksrådet erhöll af generalqvartermästaren
anvisning hvar han skulle träffa konungen, och fortsatte
derefter sin resa.
Under tiden satte sig äfven general De la Gardie
med svenska hufvudstyrkan i rörelse och marscherade
norrut inåt det af den danska riksmarsken så plötsligt
öfvergifha landet. Han gick, icke långt från Störort,
$>fver Störfloden och tågade till Wilster. Här erhöll
han den underrättelse, att i Ditmarschen bildat sig ett
stort antal så kallade snapphaneband, hvilka ämnade
öfverfalla alla smärre svenska afdelningar och plundra
forrådema, der de kunde åtkommas.
Alltsedan forna tider hade ditmarscherboerna
utmärkt sig för detta slags krig och deras äldsta
historia är full af traditioner om bedrifter, som vid
sådana tillfällen, under deras långvariga frihetstid,
blifvit utförda.
För svenska arméen, som hade den vigtiga
bestämmelsen att, ungefar såsom Torsten son ett par
decennier förut, intaga hela Jutland, skulle det varit
en farlig tidspillan att uppoffra sig i småstrider bland
morasen i Ditmarschen. De la Gardie afskickade
derföre genast en rapport till konungen, medan han lät
arméen taga vägen mera åt öster, så att också han
kom att tåga helt nära Itzehoe.
Der hado generalqvartermästaren slutat
demole-ringen af de danska fästningsverken och slöt sig genast
till generalen med sina trupper.
Då han personligen infann sig hos generalen,
meddelade han honom fyndet i klostret. Grefven biföll
genast den ädla Eleonoras handlingssätt, men uppfylldes
af besynnerliga tankar och bekymmer. Slutligen
meddelade han Dahlberg dessa. “Antingen har min hustru
blifvit af riksmarsken förd med arméen, eller befinner
hon sig förklädd någonstädes här i trakten. Hon kan
emellertid icke hafva träffat svenska trupper, ty då
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
