Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Flickorna i Askersund. Berättelse från Carl XII:s tidehvarf - 12. Gästerna träffas och skiljäs åter
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
andra, i sin tids och sina omständigheters yppersta
elegans, alla samtliga i vida kjortlar, med prydliga
pocher och pudradt hår, likt öfversnöade skatbon,
inträdde och gjorde sin blyga och förlägna helsning
för herrarne. Derefter gingo de tvärt igenom salen,
till ett bredvid beläget rum, der den unge värden
anordnat passande traktering af sina från Göteborg
medförda och i denna staden förut oerhörda läckerheter.
“Ni har ställt förträffligt till, herr Erik!“ yttrade
baronen. “Yi gå här på en förträfflig post, för att
kunna mönstra alla våra behagliga motståndare.“
“Ja, jag lät bjuda dem en timme före herrarna!“
sade Erik.
“Förträffligt !“ upprepade baronen; “ni kunde aldrig
gjort det bättre. Yi öfverskåda dem och bestämma
vårt förhållande. Ty det förefaller mig verkligen,
som om vi vore stadde uti en brinnande batalj, hvars
lön skall blifva kyssen af den vackraste. Åtminstone
känner jag mig hetare om öronen, än jag gjort på
något bataljfält. Hvad säger ni om det?“
“Jag ber om förlåtelse/* svarade Erik, “hvad
befall te baron ?“
“Aj, aj! <fet står illa till med er!“ utbrast
baronen; “ni är så tankspridd, min vän! Ni hör inte på
mig! Ni hviskar helt kallt namnet på edra skönheter,
liksom dessa vackra ansigten, som skuggas af de
smakfullaste frisyrer i verlden, vore bilder på väggen i ert
hvardagsrum. Einns då ingen bland dessa sköna, som
kan jaga ert blod fram till edra kinder? Åh! Nu
rodnar ni! Nå, nå, det är godt!“
“Jag hade så när glömt,“ inföll Erik, “har baronen
gjort sitt val eller fallt sin vigtiga dom ännu?“
“Lemna mig för all del besinningstid/* bad
baronen. “Ett sådant val måste betänkas. De äro alla
så vackra, hvar på sitt sätt!“
“Yågar jag be herr baronen skynda!“ yttrade Erik.
“Det måste ske innan herrarne komma! Om jag får
lof, skall jag framställa saken för den lyckliga!“
“Äro de verkligen alla här redan ?“ sade baronen.
“Ni ser eå ängsligt på dörren, liksom der ännu kunde
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
