Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
fyrvaktaren blef af sin herre tillsagd att lemna de
upplysningar han kunde om skeppen. Hans öfvade
öga igenkände också här engelsmannen, der holländaren,
här en finne och der en tysk. Han förstod
att gissa till deras mål, liksom deras hemort, och
för hvar och en visste han att uppgifva något eget,
som skiljer honom från andra, i anseende till bestämmelse
såväl som utseende. Hans uppgifter voro lika
fåordiga, som träffande, så att de i synnerhet roade
sjöofficern.
Medan alla de öfriga sågo ut genom de norra
och östra fönstren, ställde sig fröken Nathalia i ett
af de vestra. Der varseblef hon en seglare, som höll
skarpt upp mot den ostliga vinden. Seglaren hade
redan öfver horisonten höjt sin resning, der den sköt
fram förbi Ösels uddar och nu nalkades Dagerort.
Den unga fröken, som alltifrån barnaåren med nöje
betraktat de sväfvande seglen ute på hafvet och
öfvat sina ögon att urskilja deras former, fästade nu
äfven blicken med en känsla af välbehag vid den
harmoniska bildningen, de så lätta och luftiga
formerna af den annalkande seglarens dukar. Det var
ett krigsskepp, det förmådde hon urskilja, emedan
dess resning syntes så djerf; ett mera smakfullt skepp
hade hon aldrig sett. Hon njöt en stund ensam den
sköna synen, innan hon tillkännagaf den för hela
sällskapet.
Men då alla vände sig dit och med uppmärksamhet
besågo örlogsmannen, kunde den gamle
fyrvaktaren icke hejda ett högt utrop af förundran.
“Ha, hvad hon är vacker!“ utropade han, utan
att likväl förändra det dystra uttrycket i sina anletsdrag.
“Skönare tackling har aldrig ett skepp burit.
Om en halftimma får man närmare se, om sjelfva
skeppet svarar emot den ståtliga riggen. “
Sällskapet smålog åt den gamle sjömannens
hänförelse. Men alla måste medgifva, att det låg i den
symmetriska uppställningon af segel och tåg något
ädelt och smakfullt, som icke kunde undgå att falla
äfven den mindre sjökunnige i ögat.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
